Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Dals kontrakt - 1. Vadstena pastorat - a. Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vadstena pastorat. 407
det ännu mer genom den värma, som tillkommit ifrån Religionen, hvil-
ken han heligt vördade. Desse såmedelst helgade känslor genomström-
made hans varelse, lifvade hans verkningsförmåga, riktade hans göro-
mål odb spridde öfver hans ämbete ett ljus, som öfvergeck till åhörare
af känslor med en sympatiserande kraft, hvilken tillvann honom odelt
förtroende, sann aktning och vördnad. Sådan var KÖHLEB. För att
framställa Religionens sanningar så väl i deras skönhet, som fulla
styrka, stannade han icke vid kalla betraktelser. Han vetste att de ej
blott böra verka på förståndet, utan äfven gå till hjertat. Han hade
en egen gåfva att göra dem känbara och verksamma genom lyckligt
bruk af Bibel-språket, än hvilket intet annat bättre uttrycker så vig-
tiga sanningar, och genom den liflighet hvarmed han förestälte dem.
Från hans läppar flöt JESU saliggörande Evangelium såsom regn uppå
gräs — för att nyttja Mosis ord då han sista gången talte inför Israels
menighet — och såsom droppar uppå örter i sin egen behagliga enfald.
Af vördnad för Saken och af ömhet för Åhörares Uppbyggelse åsido-
satte han allt onyttigt bruk af jordisk visdom, hvilken alltid betager
Religionens heliga sanningar deras värma, deras lif.”
Det var hans afsikt att stanna kvar som lärare i Linköping, men
minnet af hans mera än 2l0 år förut aflidne fader ”fortplantades på
Sonen”, och då ”Vonga Bergsmän” vid pastoratets ledighet uppmanade
honom att söka detsamma, så lät han prästviga sig och fick alla rö-
sterna utom 5/i2-
”Ehuru innesluten imellan höga berg bland sina trogna och väl-
menande Sockneboar i Yonga, trängde sig likväl ryktet om Doctor
KÖHLEBS gåfvor vida omkring och återkom med den ena hedersbevis-
ningen efter den andra.
—––––- Så gick sal. Herr Doctorn steg för steg till jordisk heder,
utan att vara smittad af förgängligt begär derefter,––––––Anhöri-
gas, Åhörares och Vänners sorg, så lifligen uttryckt kring hans bår,
vitnar nog huru älskad han var såsom Lärare, Make, Fader och Vän,
—• huru hans minne här skall lefva i välsignelse.––––––; ach! vår
KÖHLER du är icke mer!
Men länge skall ditt Namn i älskadt minne bäras:
Din dygd af våra barn till eftersyn skall läras.
En suck skall bryta fram när tankan väcks på dig.
Se från de frälstas land ned på den hjord du lemnat,
Se hur de offer nu, som hon dig tacksamt ämnat,
I tårar visa sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
