Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Dals kontrakt - 1. Vadstena pastorat - a. Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
411
Vadstena pastorat.
210 och 513. Lars Herman, kyrkoherde i östra Skrukeby. Samuel Johan, f. 182S
e/12, t s. å. Vi2- — 2) 1832 4/9 med Vilhelmina Charlotta Bergenstråhle, adl. ätten
1696, f. 1813 6/7. t 186516/9j dotter af Carl Ulric Bergenstråhle, kapten i armén,
och Maria Charlotta Victorin, om hvars släkt se Sv. Ättartal, 8: 500. — Barn: Carl
Oscar, f. 1833 2i/8, regementsintendent, t i Kristianstad 1897 3/12. Vilhelmina
Sofia, f. 1834io/10, t 1882 6/7- Charlotta Laurentia, i. 1836 8/io> t 1913 20/4> gift
1866 1V7 med Johan Magnus Edvard Forneil, major i armén, om hvars släkt” se
Setterdah), östg. nat. i Lund, sid. 220. Erik Gideon, f. 1838 2ö/u, sjökapten, landt-
brukare på Mörby i Hogstad, t 1880 l7/2.
Om honom yttrade doktor Stenhammar vid prästmötet 1882i bland
annat: Om ej alla teeken bedraga, har han verkligen varit en efter sin
tids mått icke så litet öfver flertalet sig höjande person. Han har, så
vidt jag nu kan se, varit en i de allra flesta afseenden ganska framstå-
ende representant för det tidehvarf, som han egentligen tillhörde, öfver-
gångstiden mellan detta närvarande och det 18 :de århundradet — denna
tid, som hos oss bland annat kännetecknades å ena sidan af den med
fin smak och verldsvett förbundna politiska kabilitet, som då ännu hos
de högre och bildade stånden var ett ganska allmänt arf från den 3 :dje
Gustafs dagar, samt å andra sidan af den ifver och angelägenhet att
på alla lifsområden restaurera de gamla ordningarna, hvartill den
tidens menniskor helt naturligt blifvit uppväckta, för att ej säga upp-
skrämda genom de förfärande erfarenheter, som man då helt nyss,
visserligen mest i främmande länder, men dock mer än tillräckligt jemväl
här hemma hos oss, hade fått göra både på det politiska och det
kyrliga lifvets mark. Jag misstager mig säkert icke helt och hållet
och tror mig dermed komma sanningen åtminstone ganska nära,
11111 i1h säger, att I) :r K. var ett i bästa mening fullgånget barn just
af denna öfvergångstid från Gustafvernas till de nya Karlarnes tide-
hvarf, hvilken tid — såsom för öfrigt hvarje tid detta har — hade
icke blott sina starka, utan äfven sina svaga sidor. Och lägger jag
sedan härtill, att I) :r K. särskildt är att betrakta såsom en målsman
för den, att jag så må säga, presterliga aristokrati, som vid den tiden
ännu var ganska talrik i vårt land, men sedan dess är vorden och
oupphörligt synes blifva alltmera sällspord ibland oss, allra mest
efter det att kyrkans tjenare upphört att bilda ett särskildt politiskt
stånd, sjelfskrifvet att hafva ett ord med i statens angelägenheter,
så menar jag mig dermed hafva påpekat åtminstone ett drag, som
omisskänneligen är ganska framträdande i D:r K:s lifsbild.
I>:r K. är först och främst boren medlem af denna presterliga
aristokrati.––––––-
Man har lätt att tänka sig, hvilka väckelser genom dessa slägt-
förhallanden skulle gifvas åt D :r K. till att redan tidigt tänka på det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
