Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Dals kontrakt - 1. Vadstena pastorat - i. Vadstena krigsmanshus - α. Krigsmanshuspastorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vadstena pastorat. 433
Wår Herde liar ock märkligt wisat,
At Präste-sysslan gom är swår,
I blott predikan ej består.
Han bar ej blott i kyrkion spisat
Sin kiära biord med himla-bröd;
Hans sällskap kunde siälen nära,
Hans hela lefnad war en lära,
Som smala wägen wandra böd.
Sitt pund lian aldrig nedergrafde
Han gaf tliem vslom nådigt swar,
Och war them fattigom för far.
Han wetste GUD af honom krafde
At giöra wäl förvtan winst,
Han war mot alla genom-ärlig
Mot wän och owän lika kärlig
Och sökte egen fördel minst.
Hans winning war at JEsum äga,
Hans bätsta ro och Siälaskatt;
Han werlden gerna böd god natt;
At med sin GUD få samtal pläga;
War nögcler med sin lilla del,
Och häldre led, än orätt giorde
Och aldrig man af honom sporde
Nå’n klagan öfwer lyckans fel.
Hwad vnder tå, om werlden hatat,
Hwacl hennes egit icke war?
Som salig GRÅSTEN aldrig hiar
Tliet onda toldt, tliet goda ratat,
Okallad aldrig lupit kring,
Än mindre kunnat skrymta, liuga
Och på förtienster ödmiukt truga;
Så hölls han wärclig ingenting.
Hwad vnder tå, om han fick smaka
En kalck, som flera helgon känt,
Ett siukdoms kors från himlen sändt,
Som lärdt wår wän sig sielf försaka
Med alt hwad werlden kallar godt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
