Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Dals kontrakt - 4. Örberga pastorat - a. Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
örherga pastorat. 483
Anders, f. 17903/n militär, skall hafva flyttat till Stockholm och fortplantat släk-
ten där. Jacoh Uno, f. 1792 6/8, handlande i Åtvid, t 1830 ii/t-
Vid prästmötet i Linköping 1793 1:l/q uppläste kyrkoherde J. Schen-
mark i Konungsund en längre minnesteckning öfver lionom, hvarur vi
anföra:
Han var en rättskaffens Präst. Af GUDS hel. Ord predikade Han
om JESU Försoning såsom syndares enda tilflygt at vinna nåd och
salighet. Men lian åsidosatte ingalunda at undervisa, huru JESUS,
med tron anammad, förändrar hjertat och gifver både hug och kraft
at vandra Hans lära värdigt. De säkre sökte Han at väcka, än med
Lagens hot, än med Evangelii löften. De väckte visade Han den ord-
ning, i livilken GUD förer syndare til nåd. Dem som blifvit delaktige
af nåden, varnade Han för tröghet och återfall, samt upmuntrade at
dageligen tilväxa i helgelse. De frestade och bedröfvade sökte Han
undervisa och trösta, efter hvars och ens tilstånd och omständigheter.
Alla Hans predikningar hade det ändamål, at föra syndare til nådens
delaktighet och bibehålla dem deruti, til själarnas eviga salighet. Hans
enskildta ämbetsförrättningar styrdes åt samma saliga föremål. De
af bekymmer nedslagne upmuntrades af Hans lätta omgängssätt och
kärliga bemötande, at med oinskränkt förtroende yppa deras åliggande,
och de gingo aldrig ifrån Honom utan hälsosamma råd och kraftig tröst.
När Han serskildt nödgades bestraffa någon, skedde det så, at den
brottslige måste älska och värdera Honom, ty Han fann at bestraff-
ningen härrörde af ömhet och påsyftade förbättring. Han begynte icke
med stränga föreskrifter om utvärtes dygder, utan sökte först leda
syndaren til en rätt känendom af hjertats fördärf, och huru det af
nåden bör beredas til tro på JESUM; sedan lärde Han huru tron, un-
der en fortfarande innerlig afsky för synden, visar sig i ett heligt lef-
verne och christeliga dygder. Då Han erfor GUDS välsignelse til sin
åtgärd, tilägnade Han aldrig sig den ära, som tillcommer GUD; utan
erkände sin plantering och sitt vattnande för intet, men GUD för alt,
som växten gifvit. Och på detta sättet gjorde Han en Evangelisk Pre-
dikares verk, som uträttade sitt ämbete redeliga.”
När Lindblom några år varit biskop i Linköping, lät han utgifva
Linköpings Biblioteks Handlingar, hvartill han hade Kylander såsom
sin medhjälpare, och det var K., som utförde det hufvudsakliga arbetet
vid deras utarbetande. Han utarbetade i första delen förteckningen
öfver handskrifterna i Biblioteket (sidd. 1—140i) och meddelade en för-
teckning på de i Vadstena hospitals arkiv dittills förvarade pergaments-
brefven, hvarom se sid. 208, not, och skref af biskop Brasks ”Oalendari-
um Oeconomicum”, som börjar sid. 263, m. m. I andra delen har han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
