Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Bankekinds kontrakt - 3. Bankekinds pastorat - a. Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BankeMnds pastorat. 525
Biskopens ämbets-förrättning wid thetta tilfälle så mycket märkwer-
digare, som ban med undrans-wärd munterhet och styrko lyckeligen
förrättat 3 så wigtiga sysslor på en dag uti sitt 82 ålders år.”
15. Fredric Thollander, född i Svanshals 1731 26/s- Fadren
kyrkoherde. Efter studier i Vadstena och Linköping student i Upsala
1751 4/a; magister 1758 2%; prv. till huspredikant på Gräfsten 1760
Vt; past.-ex. 1766 24/9; kyrkoherde här s. å. 10/io, tilltr. 1767. f 1772
xl/5, men i Tidningarna läses oriktigt 12/5, begr. i sakristian af kyrko-
herde. Kjellborg i Åtvid 2/e.
Gift 1765 17/u med Anna Catharina Baittet (omgift med efterträdaren), om
hvars släkt se Sv. Ättartal,-11:45, f. i Stockholm 1730 9/^ f 1793 9/4, dotter af
Carl Baillet, ryttmästare, och Maria Steenberg. — Barn: Carl Fredric, f. 1767
u/s, t s. å. 25/0. Anna Maria, f. 1769 27/g, t 1834 28/g, gift 1794 io/3 med Jonas
Jeansson, bonde i Lerboga, Bankekinds socken. — Om släkten Thollander, se Sv.
Slägtkalender, 2:282 och Sv. Släktkalendern 1915—16.
Om honom fäller kyrkoherde Kjellborg i personalierna det omdö-
met: ”Som nitisk och oförtruten i sitt ämbete, gjorde han sig wördad.
och som en nögsam umgängesman, älskades han af alla som honom
kände.
Till hans begrafning författades 5 GRAF-SKRIFTER, den första
af hans forne lärjunge majoren J(ohan) H(enric) S(teuch), hvars fa-
der kallat Th. till kyrkoherde här. Vi anföra därur:
Ur Herdens ögnepar upriktigheten lyste:
Gudsfruktan, nit och tro Hans ädla hjerta hyste.
Ia, ömhet för den Hiord, som Han har wårdat här,
Hans Namn med helig rätt till efterwerlden bär.
Den andra är författad af en promotionskamrat, som kväder bland
annat:
Hans stilla Dygd ej kunde dåras
Af tverldens sorl och gyckelspel:
Hans glada Samwet aldrig såras,
Af ondskans brott och tidens fel.
Båd’ Himlens nåd Himlens tuktan
Han sig till salig nytta wändt;
Men mänskjo-ros och mänskjo-fruktan
Hans höga Själ ej nånsin känt.
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
