Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Norrköpings kontrakt - 1. Norrköpings S:t Olai pastorat - a. Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Norrköpings kontrakt.
en tjuf i galgen, så gör hon Gudi ett mycket behagligare värk, än alla
munkar, kartuser och påfviska prester göra med deras murmur,’’
Ett prof på stilen i de dåtida lutherska stridsskrifterna torde ej
vara utan intresse, hvarföre följande mustiga dialog må meddelas ur
hans öfversättning af Nicolais Een kårt Berättelse om Oaluinisternes
Gud och Religion:
Hvad tyckes dig nu om denna kalviniske guden ?
Af vedersakarnas vitnesbörd är nogsamt uppenbart, att deras gud
måste vara en lättfärdig, sköraktig, okysk, förslagen, arglistig, bedräg-
lig och blodtörstig Molock, och att ingen mördare, ingen tjuf, ingen
”böswickt”, ingen förrädare kan ställa sina odygder, mord, tjufveri,
horeri, blodskam, förräderi eller andra sådana förfärliga laster i vär-
ket, mycket mindre uträtta dem och störta sig uti hälvetes eviga eld,
om han icke varder af den kalviniske guden med sin innerliga viljas
hemliga snöre därtill bevågen och drifven.
Håller du det då alldeles där före, att kalvinisterna ära och åkalla
djäfvulen i den sanna, lejvande gudens stad?
Det bekänner jag af mitt hjärtas grund och säger det för en viss
sanning. Vill fördenskull ej det aldraringaste sätta mig mot Herr
Luther, utan anammar det för ett visst vitnesbörd, livad han hafver
skrifvit i sin korta bekännelse om nattvarden om dessa villfarande an-
darna, nämligen att de hafva indjäflade, genomdjäHade och öfverdjäf-
lade hjärtan.
Hvar lyder denna guden egentligen hän?
Till Calicut i Indien, ty där varder djäfvulen af det hedniska folket
uppenbarligen ärad och åkallad i Guds stad.
Hvad hafver han för en himmel?
Han hafver en himmel, dit de afgudiske, odöpte och otrogne hed-
ningarna äro farne såsom Herkules, Theseu®, Sokrates, Aristides, An-
tigonus, Numa, Camillus, Catones, Scipiones och andre sådane.” — Se
vidare om denne märkelige man H. Schiiek (i Till Hugo Geber, 1913).
Fr. tr. utg.: Gudheliga Bööner och Tacksägelser för alla Christenlieetens
ständer och åliggiande Nödher. öfvers. med Oalendar. Rost. 1572. Confessio
Augustana, afsatt på. Swenska, dito 1581. Mt. Lutheri och J. Matthesn spörsmål
och swaar för them som gå till schrifft. öfvers., Sthlm 1587. The helige Fiidliers
och Martyrers underwijsning om Korss och Anfechtning. Acc. Bööner under
Korsset och Berättelse om thet ewiga Lifvets Herlighet, dito 1588. Underwijsning
om menniskans lefnad, 1590. Savanarolre commentatio in Ps. 51. Holm. 1591.
Parentatio Lutheri af O. MyUo. öfvers., s. 1. & a. Wägen till saligheten. Rost.
1592. Om then Christeliga Riddaren, dito s. å. Sententlse de Enehiridio militis
christiani Erasmi, ibdm e. a. Een lijten skön nyttig underwijsning om wår Chri-
stendoms heliga Lära, dito s. å. Om Gudz framledna Helgons Kraift, en Hialogus.
Acc. Lutheri Underwijsning om Böönen, öfvers., dito 1593. Syndarens Spegel, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
