Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Norrköpings kontrakt - 1. Norrköpings S:t Olai pastorat - a. Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116 Norrköpings kontrakt.
Ljufiig i tal och swar, förtrolig och ärlig i sinnet,
Fägnsam, måttlig i mat, i dryck förträffliga sparsam,
Oförtruten uti sit Kall och i Syslone waksam,
Lärd uti konstene rätt (den konsten af Himlen Han ägde)
At så röra med ord en syndares hardada hjerta,
Som den kråssadas ångst at lindra och grundliga trösta;
Efterdömlig uti sina steg och redlig i wandel,
Snålhetens hatare stark och lasters ifrare wäldig;
Kortliga sagt: En Präst, som fordom Paulus har äskat,
Wår förträfflige Probst, ach! acli! wår älskade WALLSTRÖM.
Han, som Fårena dref i Wall wid ljufliga Strömar,
Ja, til Källona klar, til Lifsens ymniga Källo.
Ack, Invad klagan här hörs, Invad sorg, Invad suckar och ängslan?
Achde skingrade Får. Ach! des qwarlemnada Malca!
Acli! Hes omyndige Barn, Hes Fränder och öfrige Wänner!
Samtliga sakna de nu sin Man, sin Fader och Herda.
Fattige sakna lians hjelp, Hans tröst bedröfwade Själar.
Sjuke Hans trägna besök, och trogne Hans redliga sällskap.
Himmelen har blott täckts på jordene icisa’n, och icke
Lemna’n i Werldene qwar. För lycklige måtte de skattats,
Om de orubbade fått en sådana Gråfwo behålla.
Men så mycket Han här på jorden af alla begråtes;
Så mot-tagen i frögd är Han bland Änglar och Helgon,
Der, som Solen i glans, Han lyser owansklig i klarhet.
Hans odödliga Namn skal ristas i Marmoren hårda.
Och förwaras af Oss til ewärdliga tider i minnet.
Hen tredje är författad af A. Hagelius och de båda följande af S.
Älf, af livilka den andra är på klingande saffisk vers. Sedan hafva vi
ett par af M. Sommelius och C. J. E. och därpå en af J. Ekner samt
ytterligare en anonym. Den sista lyder så:
IN TUMULUM.
Hic situs est Coridon, quem deperiebat Alexis;
Nunc tumulus tantum poscit habere virnin.
In medio fugitivus erat; tpiia substitit levo,
Dum medium culmen contigeratque Dies.
Accepit subito revocantia jussa Tonantis,
Atque supra solern mente paravit iter.
Sat vixit, quia vita fuit pia regula cunctis,
Et speculum mortis prsecoce morte dedit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
