Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Norrköpings kontrakt - 1. Norrköpings S:t Olai pastorat - a. Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122 Norrköpings kontrakt.
römligen börjat, men under en kort ämbetstid ej hunnit fullkomligen
bota. Denna ställning blef ett ämne för Prosten GRÖNBERGERS
omhugsan ocli nit, hvari Han med drift och framgång arbetade. Chri-
stendomen fick genom Hans föreställningssätt nytt lif, bland Hans
åhörare: Gudstjensten, den ordentlighet och värdighet, som under-
håller andakten; barnaundervisningeu, denna så vigtiga del af Folk-
lärarens omsorg, sköttes med alvare och ömhet, så at den icke stan-
nade blott i minnet, utan verkade öfvertygande i förståndet, och känsla
i hjertat, och genom begge blef fruktsam i tro och gerningar.
Med dessa hufvudomsorger om sina Åhörares andeliga väl, för-
enade Han äfven den, at i andra ämnen leda dem til bättre eftertänka,
större uppmärksamhet och ett klokare bruk af de medel Försynen gifvit
dem til vältrefnad och sällhet. I alt föregick Han med efterdömen,
och desse gofvo vigt och efterföljd åt Hans råd. Han blef dem dubbelt
dyrbar, genom sit upplysta nit i sitt kall, och den omtanka Han väckte
i husliga yrken. Med ett ord, Prosten GRÖNBERGER skaffade sig den
förtjenst, at menigheten i denna församling — antog ett nytt lynne oc-li
syntes likasom omskapad.”
När han kom till Hjorted, skref han i kyrkoboken följande ord,
som ock förekomma i hans själfbiografl: ”d. 31 Juli (1784) — kom jag
hitflyttande, hvarest Gud unne mig, när honom täckes, i salig stund få
sluta min vandring!”
Denna lians fromma önskan uppfylldes icke, enär han kallades till
kyrkoherde här och höll sin Inträdespredikan trefaldighetssöndag 1791.
Han hade då till ingång Jer. 1: 7,8 ocli säger däri bland annat: ”Intet
befarar jag här någon owilja eller hat; ty Eder goda Wilja, som blifwit
befästad genom en Högre Hand, har utan egen åtgärd warit orsak til
min flyttning. Därföre har jag gått, men ej utan ömhet, från en ön-
skelig stillhet, som tykts swara mot min böjelse och hälsa, samt från
en älskad Hjord, den jag hunnit tjena: därföre har jag kommit hit,
men ej utan bekymmer; ty jag föreställer mig mera oro och et dry-
gare arbete uti en så stor och folkrik Stad. Intet will jag undandraga
mig någon möda, så långt min ringa förmåga räcker: dock fruktar jag
billigt, at kunna upfylla hela Edor wäntan och all min plickt; ty jag
ser en widd af Förbindelser och känner min svaghet. Men jag för-
tröstar pa Herrans Nåd och utbeder mig Eder Benägenhet. Den före-
satsen skall hos mig städse förnyas, at upotfra min öfriga Lifstid, så-
dan den förlänas, til Herrans och Denna Församlingens tjenst. Fela
då några skyldigheter mot wett ocli upsåt: så hoppas jag, at sådana
brister förlåtas af Gud, samt ursägtas af Åhörare, hwilke känna mensk-
liga ofullkomligheter hos Sig, och därföre ej obilligt döma sin broder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
