Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Norrköpings kontrakt - 1. Norrköpings S:t Olai pastorat - f. Lärare vid Swartziska friskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152 Norrköpings kontrakt.
Bodorff. Efter studier i Kalmar student i Lund ht. 1863; teor. teol.
ex. 1867 28/9; prakt. teol. ex. 1868 26/5; infödingsrätt i Linköpings stift
s. å. 24A; Prv- s- å- 29/e; lärare kär 1872i5/7, tilltr. genast; past.-ex.
1877 26/i; tjänstg. e. o. hofpredikant 1879 7/4 i kyrkoherde i Mjellby af
Lunds stift 1883 2/3 i infödingsrätt där 1895 is/i; kyrkoherde i S:t Pe-
ters Kloster 1896 18/h tilltr. 1897. — Kallad ocli uppförd på förslag
till kyrkoherde i Karlskrona 1882. f i Karlsbad 1906 2Ve- *— Ett rek-
tangulärt, grofkugget granitblock, 1 meter bredt, 2,so m. högt, utvisar
på S :t Peters Klosters kyrkogård hans hvilostad.
Gift 1872 24/0 med Fanny Elisabeth Blomberg, f. 1852 27/a, bor 1 Hällevik i
Mjellby 1917, dotter af Johan Erik Blomberg, grosshandlare i Norrköping, och So-
phie Wåhlberg. — Barn: Torsten Esaias, f. 1874 10/5, förste styrman på ångfärjan
Malmö—Köpenhamn. Erik Andreas, f. 1876 u/e» kapten vid Karlskrona grenadj.-
reg:te, t 1915 i8/g. Siri Elisabeth, f. 1878 s/a» ex- organist och småskollärarinna,
guvernant i Kantorp. Ivar Petrus, f. 188010/2, sjökapten, bosatt i Limhamn. Gu-
staf Elof Daniel, f. 1882 i2/g, stud. i Lund af Kalmar nat. 1907, af östg. nat. 1911,
folkskollärare, t i Lund för egen hand 1912 25/5. Olof Johannes, f. 1884 V7, stud.
i Lund af Kalmar nat. 1905, lärare vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö. Astrid
Maria, f. 1S88 25/5i husföreståndarinna i Stockholm.
Om honom yttrades vid prästmötet i Lund 1906: ”B. var en du-
gande präst, långt utöfver det vanliga måttet. Han karakteriseras rätt
väl däraf, att han var ordförande i styrelsen för föreningen ”Kyrkans
vänner” alltifrån dess stiftelse. Ty om någonsin en s. k. etikett kan
vara rätt betecknande för något så kompliceradt som en mänsklig per-
sonlighet med dess tendenser och verksamhet, så torde uttrycket ”kyrk-
lig” passa in på B. Man kunde godt kalla honom högkyrklig. Men
hans högkyrklighet var onekligen högkyrkligheten med alla dess stora,
ovanskliga förtjänster, låt vara, att den icke heller hos honom saknade
sin begränsning, sin ensidighet, stramhet och kärfhet. Klar insikt i
det kyrkliga samfundets betydelse för ett folks religiöst sedliga fostran,
brinnande nit om bekännelsens enhet, den offentliga gudstjänstens vär-
dighet och skönhet, kristendomsundervisningens reda och klarhet, för-
samlingsvårdens kyrkliga organisering, kyrkotuktens infattning i fasta
samfundsmässiga former, det kyrkliga ämbetets vederbörliga uppfatt-
ning såsom ett Herrens ämbete, — ej blott ett församlingens, — se där
några drag, som voro utmärkande för B:s högkyrklighet. Jag vet ej
många präster, som på dessa och dylika punkter nedlagt så mvckeu
arbetskraft och omsorg, så mycket brinnande nit, så mycket af en stark
och väl utrustad personlighets lif och lust som B. Det hörde nämligen
ock till kyrkligheten, sådan B. ville ha den och sådan han själf uppbar
den, att den skulle vara fylld med lif och lust, att den skulle likna icke
ett tempel, tomt på människolif mellan de uppradade pelarne, utan ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
