Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Norrköpings kontrakt - 2. Norrköpings Hedvigs pastorat - a. Tyska kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162 Norrköpings kontrakt.
Kalvinisterna, som på denna tid utgjorde flertalet af de heterodoxa,
begärde nu lättnad i lagens bestämmelser angående deras religions-
utöfning, men möttes af prästerskapets motstånd vid riksdagen 1693.
Konsistorium i Linköping, som inom detta, stift skulle tillse, att de
främmande religionsbekännarne fogade sig efter de gällande religions-
stadgarna, möttes därvid af stora svårigheter, och tid efter annan in-
gingo från prosten Asp i S:t Olai nedslående underrättelser om här-
varande främmande religionshekännares obenägenhet att hörsamma
de kungliga påbuden. Kyrkoherde Köhler beskylldes flera gånger att
ej hafva tillgodosett den svenska kyrkans intressen. Han hade med-
delat vigsel utan att affordra kontrahenterna förbindelse att uppfostra
sina barn i lutherska läran, och prostens skrifvelser gåfvo vid handen,
att flera af de reformerta härstädes läto undervisa sina barn i den
reformerta läran. Förhållandet var sålunda väl kändt i domkapitlet,
och magistraten härstädes hade fått påminnelse om att å ämbetets
vägnar öfvervaka konungens påbud. Den hade ock anställt en räfst,
som bekräftade prostens skrifvelser. En särskild uppmärksamhet hade
man därunder kommit att fästa vid en språklärare, som var anställd
i ett adeligt hus. Han misstänktes för att göra propaganda och blef
t. o. m. anmäld inför Kgl. Maj :t samt hotades med en sträng efter-
räkning, om han vidare gåfve anledning till anmärkning. Hans prin-
cipal sökte rentvå sig från livarje misstanke för kätterska sympatier
genom att förete det ”pactum antenuptiale”, som han ingått med sin
maka, och som af Kgl. Svea hofrätt blifvit fastställdt, hvaruti med-
gifvits, att barnen skulle uppfostras i lutherska bekännelsen. Han
kunde ock intyga sig hafva begärt någon af stadens lärare för sina
barn i kristendom. Frampå sommaren 1696 lät domkapitlet anställa
en undersökning för att utröna, huru kalvinisterna uppfostrade sina
barn. Magistraten skred dock ogärna till verket och förklarade för
domkapitlet sin ovilja att tjänstgöra som inkvisitionsdomstol. Den
sade sig finna betänkligheter vid att tvinga samvetena ”att changera
sin religion, helst emellan de lutherskes och de reformertes lära skall
ej vara någon större åtskillnad, (än) att den af prästerskapet väl
kunde biläggas”. Men som biskop och konsistorium ej ansågo sig
kunna dela magistratens unionstankar, afsändes en ämbetsskrifvelse
till stadens nitiske prost med befallning, att han med anledning af
stadens ransakningsprotokoll ville på allvar efterforska, huruvida de
namngifna personerna ville ”med rättsinnigt nit och allvar uppföda
sina barn i vår rätta lära”. I händelse han skulle finna motsatsen,
ålag det honom att oförtöfvadt göra anmälan därom i domkapitlet.
Tyske pastorn härstädes Köhler erhöll med anledning häraf förstän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
