Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Norrköpings kontrakt - 2. Norrköpings Hedvigs pastorat - c. Lärare vid Tyska skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hedvigs pastorat. 171
18010/4» t 1817 20/].. Hedvig Maria Helena, f. tv. 1804 6/5- t pä Vadstena hospital
1875 Va- Anna Eleonora Lovisa, f. tv. 1804 6/5, t 1853, gift 1826 med Carl-Robert
Korsgrén, grosshandlare i Stockholm. — Om denna slät XJlrich se Sv. Slägtkalender
1:15S och 4:272; Sv. Ättartal 6:30 och S:452; Ny Sv. Släktbok, sid. 81 och Sv.
Släktkalendern 1912—14.
6. Carl Peter Wiebe, född i Karlskrona 17516/6, där fadren
Claes Didrich Wiebe var kyrkoherde vid tyska församlingen. Student
i Lund vt. 1768; v. rektor vid Karlskrona tyska skola 1771; prv. i Stock-
holm till past.-adj. vid tyska förs. där 1781 n/3; v. rektor här och past.-
adj. i Hedvig 1787; domkyrkoadjunkt i Lund 1793; komminister där
1794 10/s, tilltr. genast; kyrkoherde i Billeberga af Lunds stift 1799
22/10, tilltr. 1800; prost 1803. f 1827 10/2-
Gift 1800 med Dorothea Scholander, f. 1771 6/i> t 1852, dotter af Torkel Scho-
lander, bagare i Landskrona, om hvars släkt se Sv. Släktkalendern 1912—14, och
Maria Christina Ram. — Barn: Carolina Wilhelmina, f. 18011/5. Fredric, f. 1802
-7/s, korpral vid Skånska liusarregem., arrenderade tillika med brödren Adolph,
f. 1803 22/4> fadrens prästgård till 1829. Sophia, f. 1804 2«/5, gift med Johan Gu-
staf Silfverstrand, kyrkoherde i Båstad. Maria Charlotta, f. 180511/11, + 1854
17/3, gift 1833 9/i med Olof Bengt Rosenblad, prost i örkelljunga Theodor, f. 1807
2Vio> regem.-pastor vid Skånska liusarregem., t 1844 2/7. Mathilda, f. 1809 2i/e-
Professor Lidén föreslog 1791 för biskop Lindblom såsom lämplig
lärobok i kristendom den af konsistorialrådet Koppe året förut utgifna
Catechismus christlicher Lehre, hvilken ännu i dag användes i Han-
nover. Biskopen anmodade W. att öfversätta arbetet och föredrog
själf den raskt gjorda öfversättningen till granskning i domkapitlet
1792 •■’’%<>, då han fick boken gillad. I den tryckta upplagan finnes
ett företal af biskopen och efter detsamma en ”Anvisning för skol-
lärare, där undervisningsmetoden framställes. I bokens slut finnes en
kort religionshistoria, en framställning af den israelitiska historiens
och kyrkohistoriens viktigaste data i sammanhängande följd.
När katekesen utkommit, skref biskopen till biskop Wallquist för
att få ett omdöme om katekesen i fråga, då W. svarade bland annat
1793 V2: ”du gör bäst at icke hasta ut med boken utan vänta til efter
•Jubileerna. Du hinner emellertid at plantera ut henne hos vånnei oth
samla deras omdöme.”
Då man vid jubelfesten 1793 behandlade katekesfrågan, nämndes
också ICoppes lärobok, men af praktiska skäl stannade man vid det för-
slaget, att ingen radikal förändring med afseende på katekesundervis-
ningen borde företagas, enär allmogen var van vid bvebilii förklaring,
som borde revideras. Biskop Lindblom hade emellertid då den till-
fredsställelsen, att ärkebiskop v. Troil särskildt vid ett tillfälle fram-
höll Koppes lärobok såsom icke allenast ”gagnelig för en lärare, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
