Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Norrköpings kontrakt - 2. Norrköpings Hedvigs pastorat - d. Svenska kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180 Norrköpings kontrakt.
Leda dig fram till lians kors, der blodet ger frid ock försoning,
Tron tager gåfvorna mot, kärleken breder dem ut,
Leda dig fram i hans spår, som är vägen, sanningen, lifvet,
Leda dig hem till hans hus, som dig en himmel beredt.
Allgode, mäktige Gud, du världens och tidernas Herre!
Hör våra böner och tag mildt våra offer emot!
Längst i de framfarna da’r du var oss en nåderik Fader,
Upplyft ännu öfver oss trofast ditt anletes ljus!
Ordet lofvar oss, att ditt fridsförbund ej skall förfalla,
Herre, handla då än med oss i nåd och i frid!
Gjut din heliga frid i hvart fridsökande hjerta,
Gör till en fridens härd hvarje utaf våra hem,
Lägg din välsignelse in i samhällets verkande krafter,
Gif åt din kyrka ditt hägn, att hon må segerrik stå
Upprätt bland otrons skrän och vantrons villande irrbloss,
Samla de skingrade får kring deras herde och vän!
Håll med ditt rena ord och med sakramenternas gåfvor
Altaret troget i helgd här uppå fädernas jord,
Att deras tro må vara oss dyr, som dyra de grafvar,
Hvilka från forntida da’r tala om minnenas makt.
Gif oss förnyade hjertan och hör våra böner och sånger,
Dem vi nu stämma upp, här i ditt tempel, o Gud!
Som betraktelseämne hade han: Ordets nyårshelsning till Christi
församling: en fridskelsning till alla. — I. — till den enskilda men-
niskans hjerta. II. — till familjen–––––-. Det kan — icke vara
likgiltigt, om familjen i anda och sanning firar sin jul och sitt ande-
liga nyår, om bon mottager eller förkastar ordets nyårshelsning om
frid och lycka. Julhögtiden är just en fest för familjen, ty dess saliga
minnen och gåfvor äro för stora, att behållas inom den enskildes bröst
och för heliga, att föras ut i det oroliga verldslifvet. Der i den stilla
förtroliga kretsen, hvarest föräldrarne i tillbedjande andakt fatta hög-
tidens fulla betydelse, hvilken barnen åtminstone sinnebildligen känna
såsom en ljusets och glädjens fest genom de brinnande ljusen och de
kärleksfulla gåfvorna, der framstår Jesusbarnet i sin sauna mensidig-
het och sin sanna gudomlighet. Der värderas den rätta julegåfvan.
friden i Jesu välsignade namn. Men ack, huru ofta är icke denna
gåfva borta? Huru ofta är den icke borta i den fattiges bo, tillika
med de andra gåfvorna? Huru ofta är den icke den enda gåfvan, som
fattas i de rikes boningar? Hörer man icke ofta under julens saliga
dagar, som borde vara stilla dagar, ett buller och en oro, som vore det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
