Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Norrköpings kontrakt - 5. Östra Eneby pastorat - a. Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214 Norrköpings kontrakt.
stor lätthet att uttrycka sig, ett tillgängligt, sällskapligt och grann-
laga sätt samt en älskvärd gästfrihet.
Att en man med sådana egenskaper, och därtill utrustad med stor
arbetsförmåga och punktlig samvetsgrannhet, skulle göra sig i hög
grad värderad, anlitad och aktad, helst på en plats, där ett rikt fält
med kräfvande uppgifter mötte den nye kyrkoherden, var naturligt.
Från pastorsexpeditionen, som det i allt var en njutning att skåda,
till skolväsendet, som han med intresse och sakkunskap ordnade ocli
utvecklade, i allt rådde mönstergill ordning och reda. Hans expedition
var därjämte som en tillförlitlig upplysningsbyrå, där råd i brydsamma
fall af yngre ämbetsbröder gärna söktes och lika välvilligt gåfvos.
För sin stora lärarepersonal icke blott en faderlig vän utan ock
den bestämde, till och med, där så behöfdes, den stränge förmannen,
var han dock föremål för samma personals både aktning och kärlek.
Talare af rang, särskildt såsom tillfällighetstalare, var han äfven
som predikant gärna hörd.
I åtnjutande af sin församlings förtroende äfven i kommunala
värf, kvilade på honom ännu i den sena ålderns dag ett och annat
förtroendeuppdrag och uppbars på ett sätt, som gaf en erinran om.
hvacl lian under sin krafts dagar hade dugt till.
Kär han 80-årig sista gången besteg sin predikstol, talade han med
rörelse på årets sista afton öfver de orden: ”Herre, blif när oss, ty det
lider mot aftonen, och dagen är förliden”. Och när så ”aftonen” kom,
och han med de sina samlats kring Herrens nattvardsbord, frambar
han till sin Gud sitt tack för all åtnjuten barmhärtighet samt sin bön
om förlåtelse för livad feladt var. ,
Det var allvar i den afskedshälsning, kontraktets präster sände
med kransen till hans bår: ”Vis i råd, trofast i vänskap, 1efver Itu i
trofast minne”.
Vid hans bår uppläste prosten Ax. Sundberg följande verser:
Knotiga eken ock träffas af dödande hugget,
Kastande henne omkull, blandande henne med mull.
Vördade broder, i lefnadens dagar du växte,
Lik den frodiga ek, Herren här skapar ibland.
Lien den hvassa nu hugger, och eken skälfvande darrar,
Böjer sitt hufvud och dör, grafven nu famnar ditt stoft.
Åldriga prosten, vördad och älskad af alla, är borta,
Lämnande maka och barn, vänner med saknaden kvar.
Högsta måttet af människoår du gladligen nådde,
Hvarför ock arbetets dag mättes dig skäligen lång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
