Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Norrköpings kontrakt - 12. Kimstads pastorat - a. Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kimstads pastora t. 317
24. Johan (Baptist*) Haglund, född i (Västra Skrukeby,
na) Högby 1794 19/i- Föräldrar: Per Haglund. salpetersjudare, sedan
skräddare, och Stina Maja Persdotter. Student i ITpsala ht. 1814; prv.
1821 22/4; brukspredikant vid Finspång 1825 2°/3j tilltr. genast ; Kgl.
botpredikants namn, heder ocli värdighet s. å. V12; past.-ex. 1832 21/i2 5
kyrkoherde här 1835 ls/2, tilltr. s. å. + 1867 23/2. — En minnesvård
finnes på hans graf.
Gift 1835 10/u med Emilia Carolina Jacobsson, f. ISOS Vn t 1S89 26/31 dotter
al Matthias Jacobsson, brukslitkare vid Finspång, och Ulrica Fahlstedt. — Barn:
Carl Johan Emil, f. 1837 V2, stud. i Ups. 1857, prakt, läkare i Norrköping, t 1901
9/12. per Emanuel Matthias, t. 183S 2T/S, godsägare i Skärkind, sist källasrmästare
i Norrköping, t 1906 18/^ Emelie Johanna Adelaide, f. 1842 a/4, t 1S43 29/3. Ernst
Hjalmar Christophcr, f. 1843 0/11. t 1846 i«/i- Richard Ephraim Malachias, t. 1846
s/o, ingenjör och maskinagent i Laurvig i Norge. Ernst Hjalmar Christopher, f.
1847 28/9( f 1863 «/i2- Seth Edvard August, f. d. komminister i Holm af Härnö-
sands stift, numera rentier i Stockholm. — Om denna släkt Haglund se Sv. Ättar-
tal, 7:225.
Hofpredikanten H. var en lärd man med vidsträcktare beläsenhet
än vanliga landtpräster. Men han hade icke blott beläsenhet, han
kunde också använda de skatter, lian insamlat. På senare tid var han
dock genom svagt bröst nog lågmält i templet. — Han utnämndes till
prost 4851 14/5, men afsade sig denna titel.
Ur hans predikan vid Bibelsällskapets årshögtid 1850 må anföras
följande brottstycke: ”Om nu Bibeln i vårt land allmänt aktades så-
som den lärorikaste bok — om dess ord vördades såsom det sannerligen
är Guds ord — om det med denna aktning och vördnad framtoges till
läsning i palats och hydda, läsningen började med brinnande böne-
suckar och välsignelse dertill af ordets Herre, och fortsattes under alla
själskrafters eniga bemödanden att tillegna sig det som läses — om
detta lästes ostympadt, i tillbörligt sammanhang — lästes framförallt
med hjertan, som hungra och törsta efter rättfärdigheten och synder-
nas förlåtelse, efter det fördolda lifvet med Christus i Gud, efter ljuset
af Guds klarhets ljus, om Bibelordet enhälligt så lästes, då skulle vi
enhälligt tillstå och bekänna, att jemväl i det ordet är lifvet: det lifvet,
som är menniskornas ljus.” — Det är alltså en annan ton i densamma
än i företrädarens tal vid årshögtiden 1824.
Fr. tr. utg. (utom ofvannämnda predikan): Acta et Litterre ad Historiain
Sveeanam. Fasc. II., tips. 1814. Adalberts Bekentnisse von Tlieremin. öfvers.,
Link. 1834. Don Estevan och Zamora. Berättelse ur L’Hlstorie des Inqvisitions
Religieuses par de la Vallé. öfvers., Norrk. 1839.
*) Tilläde till sitt dopnamn detta namn efter en för Carl XIV Johan till
konungens synnerliga belåtenhet på Finspång hållen predikan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
