Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Vikbolandets kontrakt - 1. Östra Stenby pastorat - a. Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
356 Vikbolands kontrakt.
med sin nesa, gör den ogudaktige fräck: det förlorade anseende ibland
Menniskor, gör den fräcke syndaren känslolös vid hvad som helst ho-
nom kan öfvergå. På kjertat och lefvernets förbättring tänker han
sällan med alfvar, utan använder i det stället all sin tankestyrka, huru
han behändigt må kunna lossa sina bojor, bringa sig ur fängelset och
utöfva nya brott. Äfven de till dödsstraff dömde tänka på lika sätt,
och förhärda sig derigenom mot en christlig dödsberedelse. Så beskaf-
fade Åhörare hade nu vår Hospitals- och Slotts-Predikant. Sådane
kunna sätta en ömsint Lärare i den bekymmerfullaste omtanka lraru
han visligen bör förhålla sig; samt öfva hans tålamod, då alt hans
bemödande ofta och länge synes vara användt förgäfves. Mensklig
vishet är här otillräcklig, så framt den icke helgas och understödjes af
Guds nåd. Men Herr Hospitals- och Slotts-Predikanten SUNDELIX
erfor ett besynnerligt Guds bistånd vid sådana olyckliga Menniskors
behandlande. Han omgecks med dem, och stälde sina undervisningar
och förmaningar till dem på ett sådant sätt, att han vann deras oin-
skränkta förtroende, med den påföljd, att de ändtligen utan förbehåll
bekände sina begångna brott. I synnerhet lyckades hans åtgärd vid
dödsfångars beredelse, då lian ofta med tillfridsställelse fann de brotts-
lige, med djup erkänsla af hela sitt syndafördärf, tiv till nåden i Christo
med full förtröstan, samt frimodigt gå den våldsamma döden till mötes.”
Om honom som kyrkoherde härstädes heter det: ”Att Guds heliga
Ord måtte rent och klart predikas och de heliga Sakramenterne efter
JEsu instiftelse utdelas: att den tillväxande Ungdomen måtte vinna re-
dig och tillräcklig undervisning i christendomen, samt de äldre nödig
påminnelse: att sjuke och bedröfvade måtte få tröst, uppmuntran och
råd: att villfarande måtte bringas till rätta: att cle om sin salighet
bekymrade måtte befästas i sina goda uppsåt, med mera som hörer till
en rättsinnig Lärares trogna själavård; det veten j, att Eder kyrko-
herde af hjertat önskade, och sjelf oförtrutet befrämjade, så länge lians
krafter det tilläto. För öfrigt har han på det högsta vinlagt sig om
ordning och skick uti den sig anförtrodda Församling. Hans vård och
redogörelse för Kyrkans, de Fattigas, samt andra under hans förvalt-
ning stälda medel, har varit sådan, att den tjenar andra till föresyn,
och tiden medgifver icke, att uppräkna alt hvaruti denne Eder Herde
varit efterdömlig, hvaraf j, denne Församlings värde Ledamöter! skör-
dat frukten.”
Till sist läsa vi: ”1 ungdomen, särdeles medan Herr Prosten vista-
des vid Akademien, var hans hälsa nog svag. Detta gaf honom anled-
ning att förskaffa sig kunskap i Läkarekonsten, hvarmed han seder-
mera gagnat många menniskor.”
Han var revisor i Riksgäldskontoret 1792.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
