- Project Runeberg -  Linköpings stifts herdaminne / Tredje delen /
392

(1915-1919) [MARC] [MARC] Author: Johan Alfred Westerlund, Johan Axel Setterdahl
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Vikbolandets kontrakt - 2. Östra Husby pastorat - a. Kyrkoherdar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

392 Vikbolands kontrakt.
skåpet och rent af förbluffade professorn ined sin färdighet att tala
latin. Det var hans afsikt att stanna vid universitetet, hvilket omöjlig,
gjordes på grund af hans fattigdom, livarför han ingick i prästerlig
tjänst här i stiftet och tjänstgjorde som e. o. prästman 1841—1845. Vid
prästmötet 1843 kallades han af biskop Hedrén att parentera öfver .J
V’. Tranér, då den unge pastorsadjunkten i Tuna allmänt beundrades
för det mästerskap, hvarmed han behandlade romarespråket. Ur hans
parentation må anföras följande ord om Tranérs födelsesocken:
”Jacet in Ostrogothia australi regio, qua nescio an la-titia locoruiii
per hane provinciam nullarn reperire possis amoeniorem. Quin, si na-
talis soli amoenitas quidquam ad commendationem pertinet, vere hoc
afflrmare possumus, non multas paroecias in universo orbe boreo re-
periri, qme cum Torpensimn vel fertilitate vel jucundidate comparari
queant. Atque adeo, inter illa momenta, qme, ut Noster tantus poeta
evadaret, fecerunt, lioc etiam, nisi conjectura fällor, fuisse virleatur,
quod talis ei contigerit patria tellus, ut sit alumuus non indigna Tm-
nero aestimanda. Spirat enim hic sub mitiori veluti coeli cardine rerum
universa natura poesin, dum tota regio veris ffexu Arcadise instar ob-
tinet: spirat hic omnia fauistitatem et amorem et sublimes lusus; nec
deest ubertas glebae euraeve dulcedo mire quain in mentem viatori re-
vocans Idalia nemora vel Thessala tempe.”
Ett par år därefter återvände S. till Upsala, där han då särskild!
studerade vitterhet. Det var under denna tid, som han vann Svenska
Akademiens stora pris för skaldestycket ”Augusti tidehvarf” (1849).
Senare utgaf han ock dikter, som innehålla verkliga perlor (1859 och
1883).
Om honom yttrades med rätta vid prästmötet 1895-, att han till-
hörde stiftets mest begåfvade präster.
Om honom som kyrkoherde här heter det, att hans arbete ”utmärk-
tes städse af trohet och nit samt största punktlighet och noggrannhet
i allt’. På sina predikningar så väl som på alla andra offentliga tal,
som han såsom kontraktsprost och läroverksinspektor hade att hålla,
nedlade han mycket arbete, hvarföre de ock i allmänhet voro riktiga
mästerstycken i afseende på anläggning och utarbetning, på samma
gång de voro ingående, undervisande och värmande. Måhända hade de
dock bättre lämpat sig för mera bildade åhörare i en större stad än för
landsbygdens enkla befolkning, ehuru äfven den förstod att högt upp-
skatta och värdera den ”grundlärde prosten”. — Ehuru nutidens mång-
skrifveri pa pastorexpeditionerna mindre lämpade sig för en man med
►S:s anlag, förstod han dock att genom trägen flit verkställa äfven detta
på ett mönstergillt sätt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 13 14:45:59 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linherda/3/0412.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free