- Project Runeberg -  Linköpings stifts herdaminne / Tredje delen /
489

(1915-1919) [MARC] [MARC] Author: Johan Alfred Westerlund, Johan Axel Setterdahl
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Vikbolandets kontrakt - Tåby pastorat - a. Kyrkoherdar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Täby pastorat. 489
ned, med sig ocli hästar, i en råk på sjön Roxen, ock hade där funnit
sin graf. om icke Studenten BERGMAN, på långt håll, hade sett olycks-
händelsen och skyndat till kjelp. Han vågade sitt lif för att rädda
Torparen. Det lyckades honom äfven att uppdraga så väl Torparen
som hans hästar. Denna ädla gärning ökade han med en ny. Då Tor-
paren, i stället för att prisa Gud och tacka sin Välgärningsman som
frälsat hans lif, fordrade betalning för Selarna, hvilka vår beslutsaan-
me Student nödgades sönderskära, för att lösa hästarna, betalte Herr
BERGMAN, af sin ringa Lönebehållning, äfven deras fulla värde. När
Kongl. Patriotiska. Sällskapet fick kunskap om denna ädelmodiga gär-
ning, beslöt det att låta tilldela Studenten BERGMAN en Skådepen-
ning, att i Silfverkedja bära på bröstet. Med all högtidlighet blef den
honom öfverlämnad, i Wadstena. Stadskyrka den 10 September 1780.
Men denna Hedersbevisning kunde dock icke ersätta den skada,
hvilken Herr BERGMAN lidit på sin förut goda hälsa. 1 det kalla
vattnet ådrog han sig en förkylning, som angrep bröstet, blef orsak
till en tärande bröstsjukdom, och således förkortade hans dagar. Med
tålamod fördrog han plågorna, och ansåg derunder såsom en lisa, att
bemöda, sig oni sina. pligters iakttagande.
Vid Eksjö Stads- och Lands-Församlingar hade Herr vice Pastorn
och Comministern ganska mycket arbete. Han ansträngde sina kraf-
ter, men hans svaga, hälsa blef därigenom ännu svagare.
Därefter bom han till ”Jåreda, där han med lika flit förrättade
sitt ämbete. Ofta blef han ock förordnad, att vid’ grannlaga Rätte-
gångar, Inventeringar och Syner vara Högv. Dom-Capitlets Ombud,
hvilket allt han väl fullgjorde till sina Förmäns fullkomliga nöje: men
också till men för sin svaga hälsa.”
När han skulle tillträda detta pastorat, ”försvagades hans hälsa
af tillstötta bekymmer, så, att han misströstade sig kunna upplefva
flyttningstiden. Han tillfrisknade dock så vida, sa att hian kunde kom-
ma hit. Strax efter ankomsten förmådde han ännu förrätta några
Prästerliga syslor, men ägde icke styrka att predika: kunde således
icke hvarken sjelf få, eller gifva sine Åhörare den fägnad att offent-
ligen hälsa dem.
Ehuru Herr Kyrkoherden sjelf betygade sig icke känna några
egentliga plågor, blef han dock dagligen svagare. Förgäfves blefvo
läkemedel använda. Han emottog dem, för att göra sin älskade Maka
och Söner till viljes; men sjelf fann han alla naturliga medel otillräck-
liga; Hos den rätte Själa-läkaren och Försonaren Jesum Christum.
till hvilken han, såsom en Evangelisk Predikare, alltid anvist sina
Åhörare att vinna hjelp i äll andelig nöd, sökte och fann han ro till
32

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 13 14:45:59 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linherda/3/0509.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free