Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Hammarkinds kontrakt - 1. Söderköpings pastorat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Söderköpings pastorat. 495
vådor, som vid flera tillfällen härjade staden, och åter blifvit upp-
byggda. Visst är, att man vid gräfningen af Göta kanal 1828 vid nu-
varande lastkajen och den sluss, som ligger där, midt för berget, fann
två begrafningsplatser af ganska stort omfång och på ansenligt djup.
Vid denna gräfning hittades af arbetarna en mängd föremål, som togos
tillvara men förskingrades. Likaledes anträffades en mängd grafste-
nar, som uppställdes i berget, men de voro snart spårlöst försvunna.
Troligtvis hade någon borgare i staden funnit dem lämpliga till bygg-
nadsämne. En bit af dessa stenar hann emellertid att blifva aftecknad,
och på den lästes: Gertrudis anno 1012 — requies, hvaraf följer att
staden blifvit kristnad redan på 900-talet. Aurén, som hade den be-
stämda åsikten, att Söderköping var Ansgarii Birca, höll före, att
denna grafsten var ett kraftigt bevis för denna hans tro, äfvensom den
omständigheten, att här funnos två kyrkor. Två kyrkor omnämnas i
Birca, men på Björkö har endast anträffats spår af en. — Den tredje
kyrkan härstädes var Trefaldighetskyrkan, nuvarande Drothems kyrka
och den fjärde kyrkan S:t Laurentii kyrka, nuvarande stadskyrkan.
Enligt Södersten skall här äfven funnits en S:t Olai kyrka, meu
denna uppgift har uppkommit genom förväxling ined S:t. Olai kyrka i
Norrköping.
Äldre författare omnämna äfven Helgeandskyrkan, som stod på
Bossgårds ägor och var präktigt byggd, men den var ej någon kyrka i
nutida mening utan ett kapell till Helgeandshuset.
Dessutom omtalas följande kapell: Trefaldighetskapellet, som torde
liafva varit Drothems kyrka i hennes ursprungliga gestalt; S:t Lau-
rentii kapell, som möjligen var ett kor i nuvarande stadskyrkan; S:t
Johannis kapell på Ramundersberget; Själakapellet och Oapella Reve-
rentise, som påstås hafva legat på norra stranden af Storån midt för
den s. k. Korsån, där stadens hamn var belägen och uppgifves vara
uppfördt för alla de främmande sjöfarande och köpmän, som här tid-
tal.s uppehöllo sig.
Litteratur: A. för Söderköping: M. S. Södersten, De Sudercopia. P. I. II,
Ups. 1736, 1743. Rhyzelius, Monasteriologia Sviogothica, Linc. 1740; Broocman,
1:136—155; Widegren, 1:184—221; Ridderstad, gamla uppl., 2:250—268; nya
uppl., 2:1126; R. Peterson, Från gamla Söderköping. Dess kyrkor, kloster och
kapell, Söderk. 1839 och Hugo Ulander, Söderköping (i Östergötlands läns städer,
Sthlm 1915). — B, för Slcönberga: Broocman, 2:318; Widegren, 2:16; Ridderstad,
gamla uppl., 2:181; nya uppl., 2:571 och Sverige, 2:798.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
