Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Bergslags kontrakt - 6. Tjällmo pastorat - a. Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
769
Tjällmo pastorat.
gift 1726 8/n med Petter Holst, kronobefallningsman i Finspånga län, bosatt på
Hättorp härstädes. Beata, gift med J. Hagman, kyrkoherde i Mogata. Brita
Christina, f. 1708 so/8, f späd. Ingeborg, f. 1712 s/3, begr. s. å. so/3. Samuel, f.
1713 V2. t s. å. 81/7. Maria Catharina, gift med P. Nygren, kyrkoherde i Skepsås.
Samuel, komminister här. Britina Christina, f. 1719 y10, t 1763 27/g) gift 1741
ie/7 med Jacob Broberg, bergsfogde, som först bodde i Karstorp härstädes, sedan
i Rimstad i Skepsås. Eva, f. 17218/4. Anders Johan, f. 1722 2i/3, begr. s. å. ie/9.
Magnus, f. och t 1723 e/8. — Dessutom 11 barn, af hyilka 6 voro dödfödda och 5
dogo späda i Norrköping, men de kunna ej uppletas, enär kyrkoarkivet i S:t Olai
för denna tid förstördes af ryssarne vid deras härjningar i Norrköping. — Om
släkten, som numera förkortat namnet till Sevén, se Setterdahl, östg. nat. i Lund,
sid. 226. .
Till lians begrafning liade svärsonen Carlström författat en graf-
skrift med titeln : ”Sorg i Tiälmo hos Herdalös Får, Wärnlös Enkia
och Faderlösa Barn”, hvarur må anföras:
Then HErrans Man, som nu sitt afsked från oss tagit,
Han aldrig werldens flärd från dygdebanen dragit;
I all ting honom GUD förnögsamt sinne gaf,
Ia ock, tå kryckan war en daglig stödje-staf.
Han Biblen, som en grund til andra böcker, läste
Och wid Guds helga Ord sin tankar altid fäste:
I lag yr Josephs skål han nogsamt kunde spå:*)
Men aldrig kunde han för sqwaller tycke få.
I Kyrkion sådan röst hans tunga oftast förde,
At, efter tycket, han ock muren thermed rörde:
På Predikstolen war han tydelig och klar
Och med en helig nit Guds dyra Ord frambar.
Med stafwen We han slog så hårdt på hårda hiertan,
At perle-regnet gaf tilkänna inre smärtan,
Men sedan dryga slag han gaf med stafwen Lust,
At molnet gick sin kos och uöge kom för pust.
God natt han allom böd och med vpräckta händer:
GUD, sade han, som hielp i nöden tina sänder,
Then kamp, som förestår, hielp tu mig kämpa wäl;
lag är och blifwer tin: Tu GUD, jag SAMUEL.
#) ut locutio hsec Gen. 44:5,15 nequaquam Joseplio imputat superstitiosam
divinationem, vid. Dub. Vexata D. Aug. Pheifferi Loc. LXXVI, p. 193; ita nec heic
iudicat aliquam pie Defuncti vel profanam superstitionem vel temulentiam, å qua-
rum utråque totus semper abhorruit, sed svavem humanitatem atque prudentiam.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
