Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
torg, Stora torget, beläget ungefar i stadens medelpunkt;
Landskyrkotorget, öster om stora torget, utanför N:( Lars
kyrka; Hospitalstorget, söder om stora torget, förbundet
med detta genom den korta Bokhållaregatan;
Trädgårds-torget, söder om Landskyrkotorget och förbundet med detta
genom Bokbindaregatan saml med Hospitalstorget genom
Nygatan, Magasintorget, i stadens sydöstra hörn, nära ån;
och Jerntorgct, vester i staden, invid Borggården, der
Storgatan böjer sig ät sydvest. Staden har trettiotvå gator
och gränder, af hvilka de förnämsta genomskära staden på
längden, d. v. s. i rigtning från öster till vester. Dessa
äro, Kungs och Drottning, Stor och Nygatorna. I alfabetisk
ordning uppräknade, äro gatornas namn följande:
Apotekaregatan, Badstugatan, Barfotegatan, Barnhemsgatan,
Bokbindaregatan, Bokhållaregatan, Borgmästaregatan,
Drottninggatan, Galgbomsgatan, Hunnebergsgatan,
Kattebrunsga-tan, Klostergatan, Kungsgatan, Logatan, Nygatan,
Nyqvarns-gatan, Repslagaregatnn, S:t. Korsgatan, Snickaregatan,
Storgatan, Sydvestra Torggatan, Sydöstra Torggatan eller
Tan-neforsgatan. Södra Jerntorgsgatan, Södra Kyrkogatan,
Tornbygatan, Trädgårdsgatan, Vattengatan, Vestra Torggatan,
Agatan, Östra Kyrkogatan, och Östra Torggatan.
Bebyggda I om temas antal är 323, de obebygdas 12.
Taxeringsvärdet på stadens samtliga byggnader och tomter
uppgår till nära 7 millioner R:dr. Linköping tillbör tredje
klassen af rikets städer, är i afseende på
innevånareantalet den 15 i ordningen och hade den 1 Januari 1872
7,558 innebyggare, af hvilka 64 voro handlande och 110
handtverkare.
Domkyrkan. Man vet icke med fullkomlig visshet, när
domkyrkans byggande först började. Eldigt en i kyrkan
befintlig stentafla, med inhuggen, latinsk inskription skulle
grunden till kyrkan blifvit lagd redan år 813, men detta
torde vara att anse blott såsom en saga. Troligast är, att.
templet grundlades emellan år 1138 och 1151, i konung
Sverker l:s tid, under den nitiske och verksamme biskop
Gislo, som egde stor benägenhet för att bygga kyrkor och
kloster. Enligt en påflig bulla vet man dock med
säkerhet, att kyrkan redan år 1195 var sä pass färdig, att den
kunde begagnas. Emellertid fortskred byggnaden ganska
långsamt, dels derför att st,enen, hvaraf den uppfördes,
hämtades från det aflägsna Omberg och från trakten- af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
