Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
vidgades kyrkan 1798—1802. Den är 80 alnar lång 21»
aln bred och ll’/2 aln hög från golfvet till jemn väggarne.
Taket utgöres af ett enda hvalf, hvilket öfver det halfrtinda
koret bildar en vacker af freskomålningar prydd
halfku-pol. Predikstolen befinner sig, såsom i de franska reformerta
kyrkorna, öfver allaret. På ömse sidor om detsamma
finnas tvenne af Per Hörberg målade, kolossala taflor af
den präktigaste effekt. Den ena föreställer Christus
lärande i templet och den andra frälsarens hudflängning. Böda
äro bekostade och skänkta till församlingen af
hofmarskalk-innan, friherrinnan Charlotta Friesendorf, född Strålenhjelm,
på Smedstad. Orgelläktarens balustrad smyckas jemväl af
en räcka bilder af Hörberg, föreställande den leviliska
musiken. Kyrkan invigdes den 1 Januari 1802. Tredje
Söndagen efter Påsk samma år bevistade konung Gustaf IV
Adolf och hans drottning gudstjensten i densamma. Genom
kungligt bref af den 11 Maj nämnde år tilläts kyrkan
sedermera benämnas Fredrika Dorothea Wilhelmina.
Kyrkan har på sednare åren erhållit gasledning, men denna
har blifvit utförd med så total frånvaro af all smak, att
det i öfrigt vackra templet derpå ansenligt förlorat.
Såsom musikrum är landskyrkan, näst Ladugårdslandskyrkan
i Stochohn, det förnämsta i Sverige.
Hospitalskyrkau utgör en lemning efter det på denna
plats stående Bernhardinerklostret, hvilket till kyrka
inreddes på Johan III:s tid, till tjenst för hospitalets
patienter. Ar 1771 blef den ånyo vippbygd på gamla grunden.
Byggnaden är af sten och mycket liten. Efter det
hospitalet på 1770-talet flyttades till Wadstena, öfverlät
sera-fimergillet år 1785 kyrkan till stadsboarne, mot
skyldighet att underhålla densamma.
Af publika byggnader märka dessutom:
Slottet uppfördes år 1470—1500 af biskop Henrik
Tidemand, hvilken, tillika med hans efterträdare. Hans Brask
bebodde det. Genom Vesterås recess indrogs det till
kronan. Under 1600-talet förföll det, så att det var alldeles
obeboeligt, men i början af påföljande århundrade blef
det reparerad t och utvidgadt. Det är nu embetsbostad för
Östergötlands höfding och inrymmer jemväl lokaler för
länsstyrelsens embetsverk. Slottet omgifves af
Kungsträdgården och borggården.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
