Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskopar - 25. Johannes Brask
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 Biskopar.
Var redan Canonicus i Linköping, och Succentor 1480, Domprost
ibm 1501. Vigdes till Biskop i Linköping d. 16 Aug. 1513,
men måste med en dryg summa afspisa Cardin. Jacobi Arbo-
rensis anspråk på Linköpings biskopsstol.
Redan år 1515 afrådde han Sten Sture från att angripa
Gustaf Trolle, kyrkans hufvud, men då han på riksdagen i Stock-
holm den 23 Nov. 1517 nödgades underskrilva beslutet om
Trolles afsättning, instack han en liten lapp under sitt sigill,
hvarpå han skrifvit att han var tvungen till detta steg. Härige-
nom undgick han bilan d. 8 Nov. 1520. På riksdagen i Telje
1519 genomdref han en canalanläggning emellan Wettern och
Söderköping. Vid Norsholm finnes ännu märke efter Biskop
Brasks canal. — År 1523 fick Biskop Brask befallning att sam-
la alla de handlingar från 1330—1340-taIen, som visade Sveri-
ges rätt till Skåne, Halland och Blekinge. — S. å. underskref
Brask det odrägliga handelsfördraget med Lubeck."— Genom he-
la Östergötland förrättade han vapensyn. Han anlade i Linkö-
ping det första pappersbruk i Sverige 1523, och skyddade det
sedan 1511 i Söderköping varande boktryckeriet. — Anlade ett
saltsjuderi vid Rönö 1524. Huru Biskop Brask var den Cathol-
ska religionens ifrigaste förfäktare ocli, i följe derutaf, reforma-
tionens dristigaste och farligaste motarbetare, samt de talrika
uppträdena och förhandlingarna emellan honom och Kon. Gu-
staf, är af den politiska historien bekant. Då han med sorg och
grämelse efter Westerås riksdag 1527, såg catholicismen falla i
Sverige, samlade han alla åtkomliga medel och de gamla handlin-
gar, som funnos i Östergötlands, Smålands och Gottlands kyr-
kor och kloster, och begaf sig utur riket till Danzig, hvarest
han träffade den afvekne ärkebiskopen Johannes Magnus. —
Ifrån denna stad skref han herdabref till sitt stift, med förma-
ning att ej öfvergifva den romerska catholska tron, och till Kon-
ungen for att söka återvinna åtminstone något. — Ham återkom
aldrig till Sverige, utan dog efter (lera oroliga öden i klostret
Landa i Pqhlen den 30 Julii 1538.
Biskop Brask har utgifvit: Verissimre nobilitatis Svecanas ge-
nealogi», omkr. 1530.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
