- Project Runeberg -  Beskrifning på en ny linberednings-machin, uppå hvilken linet kan, med ens, både bråkas, skäktas och borstas /
5

(1837) [MARC] Author: Gustaf Magnus Schwartz - Tema: Textiles
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beskrifning på en ny linberednings-machin - Linrötningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vattenrötning och i det sednare Landrötning.
I allmänhet fordrar rötningen mycken
uppmärksamhet, är derföre svår att verkställa för en Allmoge,
och har af sådan orsak alltid varit underkastad det
äventyr, att på ett eller annat sätt misslyckas. Om
nemligen Linet icke varit nog rött, blir beredningen
sedan svår och långsam, och mycket Lin går
derigenom förloradt. Är åter Linet för mycket rött, så
sönderfaller det vid beredningen i korta tågor, som
gifva endast Blår. Man föreställer sig vanligen att
Lintågan är lika lång med stjelken, och så lång
måste den ock efter lagom rötning blifva, om man vid
beredningen skall kunna erhålla brukbart Lin; men
skulle rötningen öfverdrifvas, så blefve tågan likväl
icke mer än några tum[1]. Att leda Linrötningen till
den grad som erfordras, och så, att alla Linstrån
rötas lika mycket eller jemnt, förutsätter derföre
mycken uppmärksamhet. Vattenrötningen fordrar
deraf mer än Landrötning, emedan denna sednare
går långsammare; men deremot gifver vattenrötning
ett bättre, d. v. s. starkare, mjukare och vackrare
Lin, hvaraf också myckenheten efter beredning är
större. Det landrötta Linet är sprödt, grått och
svårblekt[2], men det vattenrötta segt, grönt och lätt att


[1] Man kan derom lätt öfvertyga sig, genom undersökning af
blekt linnegarn, på hvilket det ämne, som sammanlimmar
de fina lintågorna, är genom bykning till större delen
upplöst. Om man t.ex. på ett stycke grof blekt sytråd afskiljer
de enkla garnen, neddoppar ett sådant i vatten och, medan
det ännu är väl vått, upptvinnar och sakta sträcker på
detsamma, så sönderdelas det, utan minsta våld, i korta stycken
af 2 till 3 tums längd.
[2] I Schlesien, der allt Lin landrötes, sker detta stundom på
hösten och stundom på våren. Det höströtta Linet är
gråare, men mera mjukt och lättspunnet; hvaremot det
vårrötta är hvitare och lättblekt, men mera sträft och spänstigt.
Det bästa landrötta Lin skall erhållas genom utläggning vid
vinterns början, sedan första snö fallit; hvilket rötningssätt
lärer vara allmänt antaget i Elsass. Det skadar Linet
alldeles icke att ligga insnöadt. — En viss Hondt d’Arcy i
Belgien har 1823 uppgifvit ett sätt att röta Lin, hvarigenom
det skall erhållas mycket fint och mjukt; hvilket
rötningssätt består uti att, efter del Linet blifvit väl torkadt,
detsamma många gånger på dygnet, eller minst hvar fjerde
timme, i en träkista eller annan reservoir, begjutes till
fullkomlig indränkning med vatten, som genast noga aftappas.
Utan denna ofta förnyade begjutning, skulle Linet taga
värma och förskämmas. Öfver Linet måste spiror fästas, för
att hindra dess uppstigande vid begjutningen. Efter vid pass
12 dygn skall det vara fullrött.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:24:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linmachin/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free