Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De första ungdomsskrifterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
Linnés yttrande om sig själf »lynx foris, talpa domi» (utom landet
skarpsynt som ett lodjur, hemma blind som en mullvad) särskildt
skulle hafva sin tillämpning på hans botaniska insikter, så att den
svenska florans kännedom skulle varit en af hans svagaste punkter.1
De nu ifrågavarande ungdomsskrifterna fälla utslag till förmån för
den förstnämnda uppfattningen, ty Linné visar sig redan nu, vid 20
års ålder, vara en lika flitig samlare, som kunskapsrik växtkännare.
Väl är antalet uppräknade arter ej stort, så t. ex. från Småland
(Stenbrohult—Växjötrakten) 63 i »Catalogus» och 49 i »Spolia»; men
Linné angifver uttryckligen i den förra afhandlingen, att han blott
vill »uppräkna några, som man dageligen ser i Småland, men aldrig
i Skåne», och i det senare arbetet endast sådana, som antingen voro
egendomliga för Småland men sällsynta eller alls ej anträffade i
Uppland och Skåne, eller ock sällsynta i hans hembygd ehuru
allmänna annorstädes. Hufvudmassan af floran har han därför
utelämnat, alla de vanliga, massvis uppträdande arterna, äfven de mest
påfallande (Rosæ, Campanulæ etc. etc), liksom om det ej fallit honom
in att anföra hvad han dagligen sett öfverallt. Hans förteckningar
och de till hvarje art fogade anmärkningarna behöfver man ej länge
skärskåda för att inse, att de härröra från en författare, som sett
och känner långt mera, än det han framlägger för läsaren. Nästan
hvarje växt bär vittne om ett långvarigt floristiskt och uppmärksamt
växtfysionomiskt naturstudium. Det skulle här föra oss för långt att
genomgå alla, hvarför några (1 exempel må uttagas. Om n:r 1 i
»Spolia», Gentiana pneumonanthey som finnes i sydvästra Småland,
tillägger han utan tvekan: »In Scania item copiose, Uplandia
nun-quam.» Då Linné ännu ej gjort synnerligen vidsträckta utflykter
i Uppland (han anlände till Uppsala i sept. 1828), måste hans säkra
omdöme i detta fall till stor del förklaras genom hans förtrogenhet
med naturförhållandena i allmänhet, som lärt honom hvar och hur
man kunde vänta att återfinna vissa arter.8 — Vid n:r 4, dåtida bo-
Flora Kofsöensis; se E. Ährling, Carl von Linnés svenska arbeten, i:a afd. (bref),
5:e häftet, sidan 411. År 1731 »besökte han flitigt trägårdarne i Stockholm»; se
Ungdomsskrifter, I, 1888, sid. 9.
1 Så t. ex. säger Elias Fries i Botaniska Utflygter, 3, sid. 56, not 2: »Med
skäl anmärker Haller: »Multas utique veras species pro varietatibus habuit, quum
ipse non legisset» (många fullt skilda arter ansåg han för varieteter, emedan han
ej själf hade samlat dem).»
* Spolia botanica bär på titelbladet en tillägnan till professor Roberg, daterad
5 maj 1729, men i företalet till det original, hvarefter publikationen skett,
omnämnas bl. a. hans resor i Roslagen under juni och juli samma år i sällskap med
professor O. Celsius d. ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
