Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Systema naturæ: Regnum vegetabile
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
Bland sexualsystemets många snillrika drag framhålles ofta och
med rätta Linnés uppställning af den sista klassen Cryptogamia,
såsom han 1735 formulerar dess kännetecken: »Nuptiæ Clandestinæ,
Nuptiæ clam instituuntur. Flores oculis nostris nudis vix
conspicuun-tur». Linné har således förklarat äfven kryptogamerna för könliga
växter, ehuru intet däraf då var kändt.1 Han har visserligen gått
för långt, liksom ju det då allmänt gängse talesättet »Fruetum omnem
antecedit flos», »Ingen frukt blifver utan att blomma varit förut
(Linné), »no Fruit or Seed vvithout a previous Flower» (Blair),
innebär en öfverdrift, emedan »frukt» och »frö» tagas i för vid
bemärkelse. En mycket stor kryptogamgrupp, hattsvamparna, har t. ex.
befunnits sakna sexualitet och blott äga könlös förökning. Linnés
djärfva antagande om sexualitet äfven inom kryptogamriket har
lef-vat kvar, till dess denna synpunkt, om också först efter halftannat
århundrade och med mikroskopets tillhjälp, blef bestämmande för
denna stora växtgrupps indelning i provinser och klasser.2
Ett af de skäl, som föranledde Linné att framlägga sitt nya
system, var det praktiska behofvet. Detta förstår man däraf, att
sexualsystemet först fick sin plats i Hortus Uplandicus, som var
ämnad till uppslagshäfte för åhörarna vid Linnés demonstrationer i
botaniska trädgården. Växternas oumbärlighet för människan
erfordrade en metod att säkert bestämma åtminstone alla dem, hvilkas
kännedom var oundgänglig; men att säkert igenkänna och återfinna
en växt enligt de skilda system, som då förhärskade, var för de lärda
icke lätt och för de olärda ofta omöjligt till följd af de sväfvande
och godtyckliga indelningsgrunderna, de många undantagen och
inkonsekvenserna, om också den största svårigheten låg i den otydliga
eller motsägande terminologien. Uti Linnés sexualsystem måste man
beundra indelningsgrundens allmängiltighet och dess lättfattlighet
äfven för nybörjaren. Dessa praktiska företräden hos sexualsystemet
har ingen kunnat bestrida. Det är rätt och billigt, att Linnés
snillrika verk äfven bedömes efter detta sitt syfte och sin förmåga att
1 Linné har i sina yttranden om »flores» m. m. hos kryptogamerna stödt sig
på P. MichelTs Nova plantarum genera (adnotationibus atque observationibus
præ-cipue fungorum, mucorum... adjectis), 1729.
’Såsom ett motstycke må nämnas följande åsikt af J. J. Dillemus uti
Catalo-gus plantarum sponte circa Gissam nasc, 1718, sid. 72 (bland Nova genera):
»Fun-gus år ett sterilt växtsläkte, som saknar blomma och frö, uppkommet af
förmultnande jäsningsämnen (>ex putredinosa fermentatione örtum»)... men dock
bevarande sin art (»speciem servans»), tack vare en viss bestämd saft (»certo succo
cor-ruptibili»), hvaraf det fatt sitt upphof>.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
