Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Systema naturæ: Regnum vegetabile
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2$
frivillig rörelse». Linné hade nämligen nu lärt känna den
märkvärdiga »flugfällan» (Dionæa muscipula) och däraf fått en annan
uppfattning af de »sensitiva» växterna.
Det mångsidiga och outtröttliga forskningsarbete, som
framlyste i Systema naturæ af år 1735, gaf anledning att emotse mera
utförliga skrifter i de ämnen, som där så starkt koncentrerats. Sådana
läto ej heller länge vänta på sig, och de tillhöra företrädesvis
botaniken. De två följande åren, 1736 och 1737, utkommo så många
och så viktiga arbeten af Linné, att vetenskapernas historia
svårligen torde kunna uppvisa ett författarskap af på samma gång så
hastig mognad, så epokgörande betydelse och så stort omfång inom en
så kort tidrymd. Linnés alstringskraft stod nu på sin fulla höjd.
Jämte sitt stora uppdrag på Hartecamp i Holland, den Clifford’ska
trädgårdens beskrifning, hvars resultat blef det praktfulla verket
Hortus Cliffortianus af öfver 400 foliosidor och 37 planscher (1737),
ut-gaf Linné i snabb följd Fimdamenia botanica och Bibliotheca
bota-uica 1736, Genera plantarum, Flora Lapponica, Critica botanica,
Me-thodus sexualis och ännu några andra arbeten 1737, samt Classes
planta rum 1738.
Genera plantarum.
Vi hafva ägnat en jämförelsevis dryg del af vårt föresätta
arbete åt Linnés första, till omfånget obetydliga skrifter, ty detta
första författarskap — ungdomsskrifterna, i hvilka han förberedt sig
till sitt värf, och Systema naturæ, hvarmed han vid 28 års ålder
fullrustad trädde fram på den vetenskapliga vädjobanan — betecknar
ett så betydande omslag i växtkunskapen både till synpunkter, form
och anspråk, att vi redan nu stå vid början af en ny tid, i hvars
ljus botanikens förutvarande skick ter sig såsom föråldradt. Linnés
ungdomsskrifter äro, för att taga en bild ur växtlifvet, ett lifskraftigt
frö, hvarur uppspirar den planta, »Linnæi Regnum Vegetabile», som
genom sin yppighet och säregna art ger löfte om en ännu rikare
utveckling och som snart skulle skänka den botaniska vetenskapen sina
fullmogna och närande frukter.
Bland de reformer inom botaniken, som Linné ansåg
nödvändiga och till hvilkas genomförande han själf oförtöfvadt ingrep med
hela styrkan af sitt snille och sin arbetsförmåga, var begränsningen
af släktena, genera, ett af de svåraste och mest vidtomfattande
arbetena. Begreppet »släkte» eller »genus» inom botaniken var ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>