Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Organläran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vara mindre färgrik än corolla (ett riktigare och allmängiltigare uttryck
än nyare läroböckers regel, att »fodret är grönt och kronan har en
annan färg»).
7. Corolla, blomkrona, är den af Linné nybildade benämningen
för de organ, som förut kallats »petala» (allt ifrån den italienske
botanisten Colonna). Därigenom får Linné en mycket bekväm
terminologi och samlar under ett gemensamt begrepp en del föreställningar,
som förut gått under namnet »flos», ehuru till någon del äfven
omfattande andra organ; särskildt hade blomkronan på ståndarnas
bekostnad usurperat namnet »flos» (»blomma»). Genom begreppet »corolla»
har Linné sålunda med ens klargjort flera förut orediga begrepp.
Det låg en motsägelse i att, såsom förut skett, kalla t. ex. en
blåklockas 5-flikiga blomkrona »monopetala» eller »enbladig» (jämför
äfven Ulmus, »flore monopetalo campaniformi, Tourn., se ofvan sid.
30), under det en roslik blomkrona fick bestå af flera i krets ställda
petala. (Linné behåller dock från Rivinus termerna monopetala,
tripetala etc. om sin corolla). I sina floristiska arbeten plägar Linné
undvika de förut gängse, men oegentliga uttrycken »hvita blommor»,
»småblommig» o. s. v. i stället för »kronan hvit», »kronblad små»
o. s. v.,1 men någon konsekvens häruti har han ej ansett nödvändig
(se t. ex. Flora Suecica).2
8. I denna blomteori slår oss den förkärlek och ihärdighet
hvarmed Linné återkommer till blommans uppgift och ändamål. Dess
hufvuddelar uppräknas och beskrifvas i relation till hvarandra (se ofvan,
mom. 3), och blomman är för Linné ett organiskt helt, där hvarje
del står i samarbete och växelverkan med en annan: a) Pollen est
pulvis vegetabilium appropriato liqiwre madefactus (se mom. g, nedan),
b) Semen est pars plantæ decidua... polline vivificata, c) Anthera
1 Ännu hos Rajus heter det »flos unifclius» (sambladig blomma), »flos lini.
formis» (likbladig blomma), »flos labiatus» (tvåläppig blomma) ni. m. Se äfven
Tourneforts Ranunculus å sid. 31: »flos plurimis petalis constans».
2 I kapitlet om blomman bibehåller Linné den gamla kategorien »flos
aggre-gatus» (Philos. bot., sid. 76), som delas i »flos compositus» (sammansatt blomma)
och »flos umbellatus» (flockblomma). Med andra ord: blomkorg och blomflock
betraktas såsom en (sammansatt) blomma, och blomflocken drager äfven med sig
»cyma» hos olfvon (Viburnum). Då man af Linnés Genera plantarum får veta, hur
utomordentligt noga han hade undersökt alla släktena enligt de fulländade,
detaljerade beskrifningarna på såväl hvarje släktes blomkorg och flock, som de enskilds,
blommorna (se t. ex. Daucus, Sium; Hieracium, Carduus, Chrysanthemum), så
återstår ingen annan förklaring till hans vidhållande af »flos aggregatus», än att
blomkorg och blomflock äro verkliga blommor i biologisk mening och i så hög grai
iklädt sig detta utseende, att den enskilda småblomman hos en dylik växt ej kan
tänkas existera isolerad. ,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
