Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Organläran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
verum plantæ corpus est, metamorphosi liberatum». Den sterila
»växtens Carduus-blad förvandlades (commutari) till den
beundransvärda blomman af Echinopsis, Gundelia eller Morina», och »de enkla
bladen till en lysande Amaryllis eller Gloriosa». Kärnan i denna
spekulation, hvaråt Linné ägnat mycket arbete (se Amoen. acad. 6,
sid. 324 och 365), är emellertid åsikten, att blomman är af samma
ursprung, som bladknoppen, ehuru med olika uppgift och
bestämmelse; växtens lif fortsattes i knoppen, men fortptantas i blomman
(Philos. bot., sid. 301). Linné har vid skilda tillfällen indelat
växternas grundorgan på olika sätt; stundom synes han blott antaga 2,
den nedåt- och den uppåtväxande axeln (»caudex»; se sid. 64), ett
lika inskränkt antal som i den nyaste morfologien; vid ett annat
tillfälle1 uppräknar han 4 »communia plantarum organa», nämligen
»radix, folia, truncus, fructificatio». Men då ett organ har en viss
påfallande form eller förrättning, flyttar han ut det såsom en särskild
kategori, så t. ex. blomman, löken, knoppen, fulcra (se sid. 66) för
att sedan vid lägligt tillfälle genom jämförelser eller andra medel
påvisa, att samma organ dock är till art och ursprung likt de öfriga.
Härpå syfta sådana uttryck som: »bulbus est ramus abbreviatus»
(Am. ac. 6, sid. 382), »flos ipsa et propria herba est» (Am. ac. 4),
»ramus quilibet est ipsa herba» o. s. v. Af Linnés iakttagelser och
de i Metamorphosis anförda exemplen framgår emellertid ett resultat,
som i morfologiskt afseende är af stort intresse, nämligen att växterna
under vissa förutsättningar kunna frambringa idel likformiga organ,
t. ex. vegetativa blad, men att dessa under förändrade förhållanden
kunna förändras (så t. ex. blifva uti Linnés hypotetiska »prolepsis»
det »3:e årets blad» närmade till hvarandra, »connata», Philos. bot.,
sid. 301, »approximata», Amoen. acad. 6, sid. 333, och bilda då
blomfodret). Huru mångtydig mening »metamorphosis» har hos
Linné, finner man af rubriken »Metamorphosis vegetabilis», Philos.
bot., sid. 301. På detta ställe anföres först af allt motsatsen mellan
»radix» och »herba», den ena växer nedåt, den andra uppåt; vidare
motsättningen mellan »herba» och »flos», mellan »flos» och »semen»,
mellan »gemma» och »semen» m. m. I vissa fall betyder
»metamorfos» hos Linné endast »förvandling» eller »ändring», såsom t. ex.
i den del af Metamorphosis plantarum (Amoen. acad. 4), som handlar
om variation; Linné har t. ex. om Sa/ix-släktets svårskilda arter
uttryckt sig på följande sätt: »olika jordmån, såsom kärr, sand,
fjälltrakter eller varm jordmån, har med en förunderlig metamorfos för-
1 Disquisitio o. s. v., i Novi Commentarii Acad. Scient. Imp. Petrop., 5, 1760,
sid. 13.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
