Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Frågan om "vattenminskningen" eller fastlandets tillväxt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
20
Linné uppräknar 10 arter, hvilka här, efter af Cand. Mag. A.
JENSEN i Köpenhamn benäget utförda kontrollbestämningar, anföras
med de namn, som numera äro i bruk, i stället för de af LlNNÉ
meddelade diagnoserna.[1]
i. Balanus Hameri Ascan. (fig. 1). »Denne», säger LlNNÉ,
»är allmänt bekant utomlands. Figuren är gifwen af Herr
ARGEN-VILLE i dess Conchiologia tab. jo fig. A. Detta skal är här den
allmännaste, fastän valvulœ, som nu äro skilde ifrån hwarandra, äro
sins emellan olike och swårligen kännes af en, som ej är hemma i
Naturkunnigheten.»
2. Saxicava arctica L. (fig. 2). »Denne är mast intil den
förra allmännast och gör största quantiteten af skalen.»
3. Mya truncata L. (fig. 3).
4. Littorina littorea L. (fig. 4). »Kupunge».
5. Mytilus edulis L.
6. Trophon c lat hr a tus L. (fig. 6.)
7. Pecten islandicus O. F. MULL. (fig. 7). »Denna är mycket
sällsynt; hon är en röd Pecten af 4 twärfingers längd och bredd,
slät, litet skrynklig, med mer än 70 strier, som likwäl äro olikt djupe.»
8. Neptunea despecta L. (fig. 8). »Denne är aldrararast och
störst.»
9. Balanus Hameri Ascan. (fig. 9). »Emedan man ej funnit
denna hel, ty lemnas i twifvelsmål, om hon är en Concha anatifera
eller ock et operculum af Balanus N:o /.» Denna senare förmodan
är enligt A. Jensen den rätta.
10. Cardium edule L.
»Häraf ses, at alle desse skal äro af sådana hafsdjur, som dels
wistas wid wåra stränder häromkring, dels ännu synas på de norrska
stränder, dels wid Ängeland och Frankrike, så at man kan skäligen
tro, at när hafwet stod hit up til skalbärgen, och här slutade sig
såsom uti en spits, besynnerliga som de mäste skären här utanfore
då legat under watten, hafvva desse skal af starka wästanwädret
blifwit drifne hit up i wråen. Det är ej underligit, at någre denna
tiden dragit sig til mer södre orter, ty man ser det samma på
Holländska Sillen, som förut warit i Belt, sedermera här på Kusterna,
och nu för tiden redan kommit til Lovers Banc* LlNNÉ kom
sålunda till den slutsatsen, att hafvet åtminstone till en del »förändrat
sina Inbyggare». Att han därvid antog, att några af dessa flyttat
söderut, var naturligt på en tid, då man ej hade någon kännedom
om molluskfaunan i nordligare haf.
LINNÉS Skånska resa innehåller, med ett viktigt undantag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
