Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Försteningar af olika slag. — Belemniter. — Trilobiter. — Trilobiternas plats i det zoologiska systemet. — Graptolithus. — Inneslutningar i bärnsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
merus conchidium (Helmintholithus conchidium L.) är äfven af intresse.
Han kallar den Klöfskalet; »vi finne ej mer, än et endaskali sänder,
och aldrig par, som är allmänt med Muslor. Det faller oss sällsamt,
at då vi slå på denna med hammaren, kiyfver den samma sig altid
långs åt i 2 jämnstora delar.»
Det skulle föra mig alldeles för långt, om jag här i detalj skulle
återgifva hans många intressanta anmärkningar om de olika
djurfossilen. I dessa anmärkningar spårar man allestädes den skarpsynte,
vakne och vetgirige forskaren. I fråga om ett exemplar af
kisel-vandladt trä (äfven afbildadt), som han kallar »Agat-stocken» och som
uppgifves vara halfannan aln (o,9 meter) långt och en half (0,3 meter)
i diameter, yttrar han: »Detta makalösa prägtiga stycket, som ej
lärer hafva sin like, utmärker hvad aktning detta Cabinettet förtjänar.»
Och dock skulle dessa samlingar liksom Linnés egna gå förlorade
för Sverige, de såldes nämligen till Danmark 1762.
Det intressantaste petrifikatet i den Tessinska samlingen var
dock otvifvelaktigt det fullständiga exemplaret af den trilobit, som
af Linné benämndes Entomolithus paradoxus, men som sedermera af
Al. Brongniart erhöll namnet Paradoxides Tessini. Linnés svenska
namn på densamma var »understen» eller »masksten af
vatten-låppor», och hans beskrifning lyder sålunda:
»I detta Cabinett finnes en sten af detta slag, som i verlden
knapt lärer hafva sin like, tagen i Dimbo Alunbruk i Vestergöthland,
och föreställer sig uti en ren svart skifversten så stor som hela denna
[foliojsidan, med den tydeligaste gravering; kroppen är oval, frammantil
trubbig, tvärs afdelt med mer än 20 fällar och med lika många par
fötter vid sidorna, af hvilka bakfötterna äro längre. Denne visar sig
uti Tab. III, fig. 1 [återgifven i omstående facsimile, fig. 8] nästan i naturlig
storlek och så tydeligen, som det varit möjeligt. Af hela skapnaden
tyckes denna mask komma närmast til det slaget, som kallas
Mono-culus, men dock en för oss helt obekant sort. Af samma slägte med
denna, men mindre, visar sig en annor uti samma Tabel III. fig. 2
[enligt Dalman pygidiet af Calymmene Blumenbachii\. Ingen sten
sysselsätter nu för tiden mer de naturkunniga, är denne, som dageligen
samlas och betraktas, besynnerligen af Ängelsmännerna, at fleras
idoga rön må en gång kunna utforska dennas härkomst.»
Såsom af facsimilefiguren synes, var den af Linné meddelade
bilden ganska groft utförd (»figuranimis rudis», säger Dalman),
hvar-före den vållat senare forskare svårigheter. Linné säger, att den är
återgifven nästan i naturlig storlek, men närmare bestämdt är
figurens storlek ungefär två tredjedelar af originalets. Detta befinner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
