Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LINNES BEKANTSKAP MED BOERHAAVE
9
hållit coUegium examinerade pilten, fann honom hafva fattat till pricka
allt hvad han föreställt».1 Sålunda väcktes redan tidigt hos Linné
hängifvenhet och vördnad för Boerhaave, »communis Europae
praeceptor».
När Linné sedermera kom i nära, personligt vänskaps- och
umgängesförhållande till Boerhaave var det naturligt, att icke mindre
dennes sjukdomsteori, än hans läkemetod skulle anslå Linné, hvars
omfattande kännedom af naturen och skarpa öga för dess
företeelser läto honom klart inse det nära och innerliga föreningsbandet
mellan den vetenskapliga medicinen och den exakta
naturforskningen.
Det tillhör icke denna skrift att skildra Linnés arbete och
framgångar för öfrigt i Holland. Det ligger utom gränserna för denna
afhandling att undersöka den betydelse, som hans vistelse i detta
land och den nära bekantskap han därstädes, äfvensom i England
och Frankrike, gjorde med lärde, en Gronow, Burmann, van
Royen, Dillenius, Ant. och Bernh. de Jussieu, Réaumur
m. fl., utöfvade på hans framtida verksamhet som naturforskare. Detta
bör lämnas åt den, som en gång i en framtid vill framställa Linnés
hittills ännu icke i dess inre sammanhang skildrade sekularbetydelse
för naturalhistorien. Här skola vi endast söka samla några bidrag
till kännedomen af Linnés förtjänster om läkarevetenskapen i hans
fädernesland.
När Linné om hösten 1738 återvände till Sverige, var hans
namn högt aktadt af utlandets lärde. Det anseende den unge
svenske naturforskaren vunnit och sedan under hela sin lefnad bibehöll
stod i sin fulla blomning.
»Edert namn, skrifver Sauvages, ligger ständigt på våra lärdes
läppar, öfverallt söker man erhålla och åberopa edra skrifter, den som
äger dem, gömmer och bevarar dem sorgfälligt. Jag kan uppriktigt
säga att Ni i naturalhistorien aren, hvad Carl den tolfte i
krigskonsten, men med den skilnad att hela den botaniska verlden är eder för
alla tider undergifven.»*
I sitt fädernesland okänd och obemärkt bosatte sig Linné
i Stockholm, i afsikt att ägna sig åt den medicinska konstens
praktiska utöfning. Därom skrifver han själf: »Linnaeus ämnade här
såsom doctor försörja sig, men som han var allom obekant, vågade
ingen i åhr att anförtro sitt kära lif uti en oförsökt Doctors händer,
1 Egenhänd. Anteckningar, s. 8.
1 »Quod totum orbem botanicum tibi in aeteraum subjicis». I bref till Linné
den nj% 1740 (finnes tryckt i Orbis eruditi judicium de C. Linnæi scrifttis).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
