Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MEDICINSKA FÖRHÅLLANDEN I UPSALA
*5
förvaltande». Emellan Rosén, som nu blef inkallad i Consistorium,
och Rudbeck uppstod en lång tvist om botaniska trädgården, dess
vård och förfall. »Beträffande att Hr Prof. Ro b er g icke fulleligen
bestridt sitt ämbete, så itererade Hr assessor Rosén alt det, som han
i sin underdåniga suppliqve till Hans Kongl. Maj:t anfört och sade sig
med Alumnorum medicorum vitnesbörder vara, där så behöfdes, i stånd
til at bevisa» och tillade Hr assessor Rosén »at hr prof. Roberg
sedan 1731 läst sällan publice, men aldrig privatim, som kan bevisas.»
Derpå swarades att här ei wore mer än 12 à 13 medicinska studenter,
hvilka ei behöfde höra mer än en som läste i physiologien.
Consistorium stadnade vid det beslut, att, »ehuru Hr Archiatern Rudbeck
(som ifrån 1721 alltid haft och ännu har sin vicarium) sig nu yttrat,
det han hafver til at fagna sig af så mycken vigeur at han vore ännu
beredd at sin syssla återtaga och lemna sina andra arbeten och Con
sistorium icke heller kan neka at hr Archiatern har en besynnerlig
hälsa och krafter, vil doch för Consistorium ganska svårt vara med
säkerhet sig at utlåta, om och huruvida Hr Archiatern, såsom til
mycket hög ålder redan kommen, kan vara i stånd, at hädanefter alla
professionen tillhörande delar fullkomligen bevaka». Äfven om prof.
Ro ber g skrifver Consistorium, »så måste och Consistorium tillstå att
han jemväl har i anseende till sin höga ålder en besynnerlig hälsa och
vigeur, men kan likväl intet med tillförlåtelighet sig yttra, om och
huruvida han hädanefter skulle förmå, at til alla delar fullkomligen sin
profession i akt taga.»
Här var det således icke fråga om mer eller mindre, än att
bägge medicine professorerna borde afträda från sina ämbeten och
öppna plats för nya krafter. Att det var Rosén, som lagt i verket
denna åtgärd, torde framgå ur ett bref, som han den 28/0 1739 skref
till Linné, som då vistades i Stockholm:
»Ändteligen är det så vida kommit, at Herr Archiatern Rudbeck
och Professoren Ro berg äro af Consistorio ansedde såsom hörande
under Brefvet om afskieden. De protesterade häremot hautement och
regerade isynnerhet den förste i Consistorio så grymt, att jag aldrig
sedt maken, ty jag vardt äfven upkallad, emedan Rudbeck tid efter
annan fördt till protocoll, at jag vore skuld til den botaniska trädgår
dens ruine. — Rudbeck påstår att han 1730 var ibland de öpperste
horti botanici i Europa och det genom Martini1 flit. Han sade att
Hr Doctoren kan det vittna. Ergo se Er före, om han skrifver Hr
Doctoren til. Ty han lärer komma på en rasande restlängd så härför,
som för åkrar och annan academiens egendom. Jag fordrar ändteligen
betalning af honom för vicariatet. Med nästa post lärer Brefvet gå til
Cancelleren, då vore bäst om Hr Doctoren gofve honom goda
principer och ricktigt idée om saken.»
Döden gaf likväl utslag i dessa strider, när Ol. Rudbeck den
2V* 1740 slutade sin bana. Den botaniska lärostolen, hvartill äfven
1 Med. adj. dr Pehr Martin, Ol. Rudbecks måg, död 1727. — Brefvet
benäget meddeladt af dr Swederus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
