Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
LINNÉS MEDICINSKA LÄRAREVERKSAMHET
Sedan kansler den %l/x 1742 godkännt förslaget, öfvertog Rosén
anatomi, fysiologi, aetiologi och läran om medikamenternas
beredningssätt jämte inseendet öfver det akademiska sjukhuset, medan Linné
skulle föreläsa botanik, materia medica, semiotik, dietetik och
natu-ralhistoria samt handhafva vården om botaniska trädgården.
Ehuru Linné från denna tid ägnade sitt intresse hufvudsakligen
åt naturalhistorien, var han likväl icke mindre i följd af sin
föregående verksamhet och sina tjänsteåligganden, än af den nära förening,
i hvilken botaniken och läkekonsten den tiden stodo till hvarandra,
ständigt sysselsatt med utredningen och bearbetandet af medicinska
vetenskapliga frågor. Enligt tidens sed att i offentliga disputationer
nedlägga resultaten af sina forskningar, utgaf Linné en mycket stor
mängd akademiska afhandlingar och det är hufvudsakligen från dem
vi kunna vinna kännedom om hans medicinska åsikter och läror.
Dessa afhandlingar tillkommo vanligen sålunda att Linné, sedan
han i sina föreläsningar behandlat ett ämne, lät någon af sina elever,
som det tillkom att utgifva en afhandling för vinnande af
doktorsgrad, närmare utarbeta detsamma, genomgå litteraturen och gifva
framställningen dess tillbörliga form. Många af dessa afhandlingar
bära visserligen de unge författarnes namn, ehuru de till största
delen äro antingen direkt utgångna’ur Linnés penna eller till
hufvud-saklig del utgöra anteckningar vid hans föredrag.1 De bilda den
viktigaste källan för studium af Linnés medicinska skriftställen och
lämna oss den säkraste uppfattningen af hans medicinska ståndpunkt.
Af de olika medicinska vetenskapsgrenarna var det främst
den systematiska sjukdomsläran (nosologien), farmakodynamiken och
dietetiken, hvilka intresserade Linné samt togo hans lärare-och
författareverksamhet i anspråk. En ganska stor del af läseåret ägnade
han åt undervisningen i de honom åliggande medicinska läroämnena.
Medan Linné under vår- och sommarmånaderna föreläste botanik,
samt anställde sina glada exkursioner i omgifningen af Upsala,
föredrog han vanligen under hösten och vintern dietetiken, nosologin eller
1 Härom meddelar J. G. Acrel i sitt bekanta »Tal om Läkare-vetenskapens
grundläggning och tilväxt vid rikets älsta lärosäte i Upsala* (1796) s. 156:
»Sällan voro hans lectioner skrifne på större blad än en aflång pappers rimsa, den han
höll viken emellan fingrarne, och med tummen utmärkte sista stället där han slöt.
Alla disputationer skref han dictando, dels på svenska dels på latin, hvilkas i
ordning sättande och städande blef respondenternes sak: och ehuru han ej sjelf
bekymrade sig om Latiniteten uti dem gaf han nog sitt nöje tillkänna, när de voro väl
skrifne, och tvärtom. Att skrifva en Disputation behöfdes således knapt tre timmar,
ty i och för sig sjelf var den ej annat än en lection öfver ämnet, den
Responden-ten antecknade.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
