Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3*
LINNÉ OCH SAUVAGES
och denne franske lärde torde icke i något land, hans fädernesland
knappt undantaget, åtnjutit större anseende, än i Sverige.
Å sin sida fann sig Sauvages i hög grad smickrad af det
erkännande, som Linné lät honom vederfaras. Icke blott i sina bref
uttrycker han sin tacksamhet för det bifall Linné skänkte hans
arbeten och hans forskningar, utan han yttrar tillika, att detta
förmånliga omdöme måste skattas så mycket högre, som det uttalats af en
man, som har förmåga att bedöma värdet af en vetenskaplig metod.1
Genom Linnés bemedling blef Sauvages* namn till och med
införlifvadt med den svenska litteraturen. Med anledning däraf att
i Skåne en epidemisk boskapssjukdom (dysenteria boum febrilis)
utbrutit 1745, meddelade Sauvages på Linnés begäran sin
erfarenhet om naturen och behandlingen af denna farsot, som hade
härskat äfven i södra Frankrike. Detta Sauvages’ bref öfversatte Linné
och lät införa i Svenska Vetenskaps-akademiens handlingar 1746 under
titel *Om den år 1746 i Europa gångbara boskapssjukan*, samt
skrifver därom:
»Detta bref har behagat alla så väl, att man kunde blifva
afund-sjuk däröfver; jag har icke sett någon utlännning i Sverige vinna så
stort rykte för en enda uppsats. »f
Själfva den afhandling Sauvages utgaf i detta ämne *Memoire
sur la Maladie des Bocufs du Vivarais* (Montpell. 1745) blef sedan
genom Linnés försorg öfversatt till svenska.3 I
Vetenskaps-akademiens handlingar 1751 förekommer ytterligare en afhandling af
Sauvages »Anmärkningar om ref bensmusklernas fibrers ställning*, i
hvilken han tillämpar mekanikens lagar och den han slutar med
orden »månne icke jämväl häraf styrkes, att Gud gjort allt efter mått,
tal och vigt».
Det var icke blott i frågor rörande den systematiska nosologin
och de medicinska teorierna, som Linné och Sauvages utbytte
åsikter och erfarenheter. Å ena sidan lämnar Linné åt den lärde
forskaren i södern viktiga och värdefulla upplysningar om de nor-
1 »Att detta kunskapsfält blifvit af mig lyckligt bearbetadt, erkänner den
berömde svenske arkiatern Linnaeus i sina Amoenitates academicæ, Vol. VI; att han
i sina bref i smickrande ordalag bedömer nosologin, tillskrifver jag hans välvilja.
Men då han i många afseenden och isynnerhet i bedömande af metoder år den mest
framstående man, skattar jag mig lycklig, att denna min metod vunnit hans bifall.» I
företalet till Nosologia methodica. I, pg. 90.
• I bref (1747).
8 Under titel »Anmärkningar öfver boskapssjukan uti Viuarais af Herr de
Sauvages*, Stockh. 1748, 32 sid. 8:0 (med ett kort företal af Linné, som
ombesörjde arbetets öfversåttning genom Mag. Stecksenius).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
