Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
LINNÉS FARMAKODYNAM1SKA SYSTEM
i deras skapnad, skulle finna en motsvarighet emellan dem och de
sjukdomssymtom, mot hviika de kunde användas. Dessa från förra
århundraden öfvergångna, i tidens lynne djupt rotade vidskepliga
föreställningar bekämpas på flera ställen i Linnés skrifter, ehuru
han nu i förbigående påminner därom.
Såsom Toxica, hviika med hänsyn till smak äro acria
corro-siva eller med afseende på sin lukt höra till tetra, nauseosa och
virosa, upptagas lactescentia pleraque (Euphorbia, Chelidonium,
Lo-belia, Convolvulus, Lactuca virosa), polyandrae polygynae (ord.
natur. XXVI), luridae omnes (ord. natur. XXVIII), contortae omnes
(ord. natur. XXX), ord. natur. XXXI, tricoccae omnes (ord. natur.
XXXVIII), umbellatae aquaticae och vissa liliaceer (t. ex. Corona
imperialis, Gloriosa, Hyacinthus). Sådana farmakodynamiskt
sammanställda grupper äro ytterligare Lactariae, »de som färga eller ändra
mjölken uti brösten», Urinariae, Antkelmintica, PlUhiriaca och
Exanthe-matica. Ordningen Causaria sammanför till och med en mängd
medicinska växter efter de olika sjukdomstillstånd, i hviika de begagnas.
Crepi-tantia och Lactescentia hänföra sig delvis till växternas yttre egenskaper.1
Linnés Materia medica blef i flere upplagor utgifven i
Tyskland af hans lärjunge J. C hr. D. Schreber, hvarvid han begagnade
icke mindre upplysningar och råd af Linné själf, som »fäst hans
uppmärksamhet vid de omständigheter, hviika företrädesvis borde
beaktas», än anteckningar efter dennes föreläsningar, »af hviika jag från
olika vänner fatt emottaga en mängd omsorgsfullt verkställda
handskrifter». I Schrebers upplaga (1772) ingå dessutom såväl de
of-ficinella ämnen, hviika hämtas från djur- och stenriket och dem Linné
beskrifvit i tvenne redan omnämnda af handlingar,3 som de växter,
hviika Linné ansett böra upptagas bland venalia, alla ordnade efter
Species plantarum, Systema naturae och Mantissae. Rörande
växternas egenskaper och användning har Schreber infört talrika tillägg,
men säger sig hafva bortlämnat allt sådant, som Linné antagligen
icke skulle hafva gillat. Denne synes likväl icke hafva varit
alldeles nöjd med den af Schreber besörjda upplagan, emedan han
skref till Abr Bäck:
»Nyligen har jag fått Materiam medicam, som är upplagd i
I^eip-sig, mycket litet och nästan intet ändrad. Hade jag fått uplagt henne,
hade hon säkerligen blifvit en annor».8
1 Alla dessa trettio afdelningar med till dem hörande växter rinnas
uppräknade i »Clav is medicinae interiör* pag. 15—29.
* Materia medica in regno animali (1750). — Materia medica in regno
lapi-deo (1752).
3 I bref den »’-/a 1773.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
