Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136 LINNÉ OCH ALLMÄNNA HÄLSOVÅRDEN
De sjukdomar, som äro vanliga bland yrkesidkare, skärskådas
äfven i en af handling, hvilken närmast sluter sig till Ramazzinis
bekanta arbete.1 I den yttras bland annat om »Litterati», såsom
teologer och professorer m. m., att de blifva lungsiktiga genom att
lefva i instängd luft; genom bukens sammanpressning under
ständigt sittande blifva de hypochondriska och plågas af obstruktion,
genom sysselsättning med papper, skrifning (och läsning) blifva de
my-oper, genom saknaden af kroppsrörelse lida de af bristande matlust,
blifva magra och melankoliska samt slutligen genom ansträngning
sömnlösa. I det föregående omnämndes, att Linné påpekat den
fara, för hvilken stenhuggarne i Orsa äro utsatta genom det stendamm,
som uppkommer under arbetet.
Bland Linnés disputationer finnas några i det föregående icke
uppmärksammade afhandlingar, hvilka, stående på gränsen emellan
vetenskaplig botanik och praktisk ekonomi, beröra ämnen, som måste
anses falla inom dietetikens område. Här torde vara lämpligaste
stället att fasta uppmärksamheten på dessa skrifter, i hvilka Linné
sysselsätter sig med möjligheten och nödvändigheten att från växt*
riket uppsöka och i det dagliga lifvet införa nya näringsmedel, att
utvidga och fullkomna användningen af redan kända födoämnen,
äfven-som att vid brist på vissa lifsmedel finna lämplig ersättning i andra.9
Hvad näringsmedlen beträffar, varnade Linné för bruket af
såväl heta, som kalla drycker och födoämnen. Den föda måste
benämnas het, som öfverstiger 35 à 370 eller normaltemperaturen hos
en frisk människa. Ett långvarigt bruk af sådan mat eller dryck är
i flera afseenden skadligt, likaså bör kall, frusen föda och dryck
undvikas.8 Om förtärandet af varma och kalla födoämnen, om
begagnandet af is och kallt vatten yttras i slutorden: »varmt och kallt har
hvar sin skada och fördel, den som vill undvika den förra och vinna
den senare, må följa den gamla regeln: det måttliga förblir
beståndande (moderata durant).»8 — Chokolad prisas af Linné som ett kraf-
1 Morbi artificum (1765).
* Hit höra af handlingarna: Plantae esculentae patriae (1752), De acetariis
(1756), De pane diaetetico (1757), Culina mutata (1757), Macellum olitorium (1760),
Fruetus esculenti (1763), Hortus culinaris (1764), De varietate ciborum (1767). Af
Linné finnes äfven en den 9/s 1757 till Kongl. Maj:t inlämnad skrift om örter och
växter, tjänliga till brödföda, s. å. tryckt under tittel »Berättelse om de
inhemska växter, som i brist på säd, kunna användas till bröd och
matred-ni n g. Efter H. K. M. allernåd. befallning till trycket befordrad af dess Collegio
medico». Är aftryckt i Modéers Utdrag utur publ. Handl. 4734—4738.
• Circa fervidorum et gelidorum usum paraenesis (176$). Däri anträffas
följande sats: Sålunda kunna Finnar och andra, som äro vana därvid från barndomen,
kasta sig utan skada från ett varmt bad ut i hafvet eller i snö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
