- Project Runeberg -  Carl von Linnés betydelse såsom naturforskare och läkare : skildringar utgifna af Kungl. Vetenskapsakademien i anledning af tvåhundraårsdagen af Linnés födelse / I. Carl von Linné såsom läkare och medicinsk författare /
237

(1907) [MARC] Author: Otto Hjelt, Einar Lönnberg, Christopher Aurivillius, C. A. M. Lindman, Alfred Nathorst, Hjalmar Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NOTER

»37

värme samt själens affekter (pathemata), betraktar Linné dessa
sistnämnda i en skild afdelning (åttonde kapitlet), emedan han hänför
dem till medulla. Till uttömningarna höra svett, perspiration, saliv,
urin och fæces. Ju mer tillförsel af näringsmedel, desto mer blod
blir det och tvärtom. Omåttlig transpiration gör människan torr och
mager. Om sommaren dricka vi mycket, på det blodet icke må
förtjockas.

12. Rörelse är det förnämsta af alla läkemedel och är särskildt
välgörande vid hypokondri, hysteri, mjältsjuka m. m. »Ambula, hoc
lienosis prodest» (promenera, det är hälosamt för mjältsjuka). Vid
kroppens rörelse uppstår en allmän och ihållande tryckning inom
den, som påskyndar blodets cirkulation och därigenom framkallar
värme. Genom afpassade, modererade rörelser blifva fibrerna
spänstiga och fasta.

13. För mycken hvila framkallar syra i de första vägarna (viæ
primæ), såsom man ser hos små barn, hos melankoliska och
stillasittande personer. Alla vätskor, som stå orörda, surna och förskämmas.
Där hvila eller stillhet är öfvervägande, där är syra, där syra
gluten, där gluten acidum tartari och stenbildning.

14. Skarpa ämnen (med skarp smak och lukt) äro motsatta de
oljartade och feta. De hindra sömn och skärpa tankeförmågan,
medan fetma förslöar den. Gossar, hvilka tvingas att vaka, blifva
visserligen brådmogna, men hålla icke ut. Den, som sofver mycket
och gärna, blir under lika omständigheter långlifvad och tvärtom.
Aromata äro för kroppen detsamma, som vakande för sinnet. Den,
som vill blifva fet, bör sofva mycket och tvärtom.

15. Vid tillräcklig och god föda är äfven chylus god; vid riklig
chylus uppstår plethora, isynnerhet hos personer af högre stånd, som
sakna rörelse. Man igenkänner plethora på den röda färgen och
de utspända kärlen. Där blodets mängd är ökad och skärpa (i
safterna) för handen, är i synnerhet hos unga människor fara för
phthi-sis, men för blodutgjutning (apoplexi) hos gamla. Fibrerna
uppmjukas vid blodrikedom, hvarför kött af gödda djur är mört, fett och
smakligt.

16. Enligt Linnés åsikt spelar köld en viss roll vid
kristallisa-tion och nederslag af salt, äfvensom vid uppkomsten af skörbjugg.
»Kroppens fibrer blifva styfva (rigidæ), liksom växterna öfverhufvud
i de nordliga länderna. Lapparne äro i följd af köld och luftens
salthalt, isynnerhet under vintern, småvuxna. Då kölden tillika stimu-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:25:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linne200ar/linnelak07/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free