- Project Runeberg -  Carl von Linnés betydelse såsom naturforskare och läkare : skildringar utgifna af Kungl. Vetenskapsakademien i anledning af tvåhundraårsdagen af Linnés födelse / I. Carl von Linné såsom läkare och medicinsk författare /
241

(1907) [MARC] Author: Otto Hjelt, Einar Lönnberg, Christopher Aurivillius, C. A. M. Lindman, Alfred Nathorst, Hjalmar Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NOTER 34I

39. Sinnesförmögenheterna äro oss gifna för att skilja det goda
från det dåliga eller skadliga. De förslå därtill, om de äro
oför-därfvade och användas rätt. När det är fråga om luktsinnet, bör
man tänka på membrana Schneideriana och dess högst betydliga
utbredning (mediantibus nervis nudis sensitissima vestita), för att fatta
svårigheten af en noggrann kännedom om de olika luktarterna. Den
doft, som fragrantia utdunsta, är fin som luften och uppstiger från
sina kanaler, som röken från elden genom skorstenen. Den reagerar
aldrig omedelbart på kroppen, utan på nerverna och genom dem
mediate och per consensum på hela cortex. Dessa luktande ämnen
äro sä fina, att de icke kunna insamlas, utan måste blandas med eller
upptagas af andra fastare, såsom oljor, infusioner och essenser.
Deras verkan är mycket snart öfvergående i jämförelse med den, som
sapida äga. Emedan lukten icke alltid är enkel, utan blandad, så
bör man väl öfva sig, att kunna särskilja de olika slagen däraf.

40. Man skiljer de vegetabiliska luktämnena i suave- och
grave-olentia.

41. Ambrosiaca äro aphrodisiaca, det vill säga, venerem
stimu-lantia. Hithörande ämnen äro bland annat Moschus, Ambra, Vanilla,
Orchis-arter m. m. I sammanhang härmed gör Linné den
anmärkningen, att »feminæ hystericæ äro moestæ et lascivæ, castæ däremot
äro muntra och glada».

42. Hircosa hafva en stinkande lukt, äro discutientia
(fördrif-vande). När de begagnas invändigt, aflägsnar naturen dem strax.
Vid yttre användning draga sig delarna tillbaka, de verka då såsom
repellentia. Vulvaria är det starkaste antihystericum. Att Mentha,
Ruta och Sabina äro steril i tan tes, kände redan ,de gamle.

43. Fragrantia sprida en söt lukt, de äro pacantia (lugnande)
och sömnbefordrande. Lägga band på (compescunt) all oordnad
rörelse i kroppen. Deras begagnande borde vara allmännare. Hit
höra Flores citri, Aurantiorum, Rosæ flor., Herb. meliloti m. fl.

44. Nidorosa hafva en kärf, sträf lukt och äro på visst sätt
rusgifvande (temulenta), såsom Humulus, Absinthium, Hyssopus.

45. Spirantia äga kryddlukt och äro analeptica
(vederkvickande). De användas vid svaghets- och vanmaktstillfallen, upptända
elektriciteten och verka upplifvande, utan att framkalla högre värme.
De äro därför icke farliga som andra medel, hvilka öka blodets
hastighet. De befordra tillika sekretionerna, isynnerhet
transpirationen, och äro vid kontusioner resolventia (fördelande). Af dithörande
växter är Marum den kraftigaste.

46. Tet ra utmärka sig genom en vidrig, vederstygglig, »för-

HJelt. Linné som låkare. 16

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:25:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linne200ar/linnelak07/0249.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free