Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
romerske skalden Ennius : »Simia quam similis turpissima bestia
nobis*. Och i tolfte upplagan tillägger han med kursiverad stil sedan
han uppräknat en del karaktärer: *Mirum adeo parum differre
stultissimam Simiam a sapientissimo homine# ut iste geodcetes natur ce
etiam-num qucerendus, qui hos limitet. På ett annat ställe1 yttrar Linné
— — — Quidquid sit, nullum genus Brutorum adeo prope Homini
accedit, quam Simia, & imprimis Anthropomorpha, in quibus non
modo miramur similliman nobis staturam, sed & mores simillimos».
–-Dessa och andra liknande uttalanden visa ju tydligt LlNNÉ’s
uppfattning af människornas och apornas nära öfverensstämmelse i
kroppsbyggnad etc. Man kan ju alltså säga, att Linné i detta
afse-ende intog en ställning, som var ofantligt långt avancerad framför
hans eget tidehvarfs och som först öfver hundra år senare med
evolutionslärans genombrott vann alla naturforskare för sig.2
1 Amaen. Acad. 6.» A nthropomorpha» C. V.
* Till ytterligare belysning af Linné’s uppfattning af människans ställning i
det zoologiska systemet må anföras följande lilla utdrag ur ett hans otryckta
manuskript med titeln:
»Menniskans Cousiner. *
»Af allt skapadt är owedcrsägeligen intet närmare til människan än
Apesläg-tet, deras ansikte, händer och fotter, armar och ben, bröst och inälfvor — är oss
likast, ja deras hundrade uptåg at wara tokiga och roliga, at efterapa alt det de
se; det är at följa modet, liknar oss så mycket at \vi knapt — kunna finna
gräns-skilnaden.»
»Mången torde wäl tycka, at emillan människor och Apor woro större skilnad
än natt och dag; men om man ihop ställer en högst uplyst Premier Minister i
Europa emot en Hottentott ifrån Cap de bonne esperance, skulle man ha swårt wid
at tro, det de woro komne först af en extraction; eller ock om man jemförer den
Galantaste Hof-Fröken med en wild och sig sielf lemnad människa skulle man knapt
gissa, att de woro af et Slag.
Wilda och utan education uppfödda människor äro mera åtskilda ifrån de
Polerade Folk, än någonsin et wildt Päronträd med sina skarpa taggar och sträfwa
frukt ifrån et i trägårdarna upodlat Renetteträd»–-
»Skulle jag här inlåta mig med aporna at beskrifwa deras hemseder och moder;
blefwe jag för långsam; ty aktar jag endast nämna wåra närmaste Slägtingar, eller
dem af apeslägtet, som merendels gå kapprake med oss och stå på twå fötter samt
för öfngit äro oss til Physiognomie och–-är likast af hvilka jag känner
fyra slag.
1. Pygmeen (= orangutang) är längst ifrån oss uti slägt-lincen–––
[beskr. af orangutang unge.]
–––Utaf hans bak-händer eller fötter, som likna wåra händer,
skönjes nogsamt at han är i närmare alliance med aporna än med oss.
2. Satyrcn (= schimpans) [beskr.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
