Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med afseende på (aglarnes indelning gjorde LlNNÉ ej så stora
förändringar från sjätte till tionde och tolfte upplagan af »Systcma
Na-tura. Samma sex ordningar återfinnas både i sjätte och följande
upplagor. Namnet * Gr alla» införes dock i utbyte mot »Scolopaces»,
som ju var mindre lämpligt med den omfattning, som ordningen hade
fatt. En viktig förflyttning var det, då LlNNÉ öfverförde papegojorna
från roffåglarnes grannskap, där redan Ray ställt dem, och lät dem
tillsammans med gökar, hackspettar, bucconider, tukaner etc. bilda
en undergrupp inom ordningen Picce. Denna afdelning förblef sedan
under namnet klätterfaglar eller partåiga (Zygodactyli) ett intill senaste
tider bestående begrepp. Däremot var det naturligtvis oriktigt, då
LlNNÉ lät förmå sig att till roffåglarne föra släktet Lanius till följd
af dess näbbhak och rofgirighet. I öfrigt gjordes just inga ändringar
af betydelse i det redan framställda systemet, och grupperingarne af
släktena voro baserade på så oväsentliga karaktärer, att de ej gåfvo
gynnsamt resultat. Emellertid om man betänker, att långt in på
1800-talet fäglarnes klass indelades i roflaglar (= Linné’s »Accipitres»),
sångfåglar (= större delen af LlNNÉ’S »Passeres» och en del af hans
»Picce»), klätterfåglar (-= i hufvudsak en redan af Linné markerad
grupp inom hans »Picce»), duffaglar (== släktet »Columba» utbrutet
ur LlNNÉ’s »Passeres»), hönsfåglar (= Linné’s »Gallina»), struts*
fåglar (utbrutna ur Linnér »Gralla»), vadare (i hufvudsak =
Linnér »Gralla) samt simfåglar (= Linné’s »Anscres»), så måste man
erkänna, att Linné nådde ganska långt i sitt systematiseringsförsök
af fåglarae. Nutiden tillfredsställer det ju visst icke, då ju äfven
nyssnämnda modifikation af detsamma alldeles förkastats, men å
andra sidan tjänade det för en lång tid såsom underlag för vidare
forskning och att vissa af dess hufvuddrag kunde bestå i öfver hundra
år mätte väl vittna, att det för sin tid var godt.
Äfven inom ornithologien sporrade Linné’s system till förökadt
arbete och talrika böcker och skrifter utgåfvos med anledning häraf.
En del författare, Linné’s lärjungar och vänner, använde i hufvudsak
eller helt och hållet hans system. En obetydlig modifikation af
Linnér fagelsystem återfinnes t. ex. i MOEHRIXGS »Genera Avium» af
1752, sedermera öfversatt till holländska af Nozeman i758.1 Hos
1 Denna öfversättning har upprifvit mera damm i den omithologiska världen
än den förtjänar, emedan en hr Poche har haft djärfheten att påstå, att
binomenklaturen i den tillämpats och att sålunda Moeiirixg’s latinska genusnamn, som delvis
finnas anförda i öfversättningen af 1758, skulle ha prioritet framför en del andra.
Detta påstående år emellertid absolut absurdt, då ej ett enda artnamn finnes
an-vändt i nämnda bok och då ju binomcnklaturens begrepp ligger i användandet af
både genus- och speciesnamn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
