Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»könsurvalet» kunna sägas ha blifvit af LlNNÉ uppfattade, ehuru han
ej ur dem drog evolutionslärans konsekvenser, hvilket ju för öfrigt
på den tiden skulle ha varit närmast att betrakta såsom alldeles
för-hastadt. Flerstädes i Linné’s skrifter omtalas och framhållas djurens
strider med hvarandra och huru de svagare duka under för de
starkare. Särskildt i »Oeconomia Natura» handlar ett helt kapitel
»Destructio* härom. Linné’s uppfattning af betydelsen af dessa strider
framgår äfven däraf, att han t. ex, i »Systema Natura» vid
karakteriserandet af däggdjurens klass under särskild rubrik behandlar
såväl »Ärma» som »Custodes*. I * Oeconomia Natura» säger han:
»Hela verden är full med Rofdjur, som mörda och uppäta hvarandra
utan återvändo, och de som allenast röfva växter, skonas likväl icke
af rofdjuren. De mindre och svagare blifva merendels altid angrepne
af de större och starkare.» Till belysande af detta anför Linné några
exempel på, huru undan för undan den ena djurformen fördärfvar
den andra, och han ådagalägger härmed det stora sammanhanget i
naturen. Men på samma gång glömmas ej försvarsmedlen, ty »hvart
djur har fatt sina vissa svärd och försvarsmedel, hvarmed det kan
fakta och emotstå sina fiender»–-heter det också på anförda
stället. Djurens tillpassning till vissa lefnadssätt genom urval eller på
annat sätt omtalas ej särskildt, men oupphörligen betonas det och
bevisas det genom anförda talrika exempel, att de äro tillpassade för vissa
förhållanden, till att söka eller erhålla sin föda på visst sätt o. s. v.
Men erkännandet och bevisandet af dessa fakta är första stegen för
att komma till utvecklingslagame.
Könsurvalets tillvaro och betydelse har LlNNÉ än mera direkt
erkänt och framhållit, då han t. ex om däggdjuren yttrar i *Systema
Natur a*: — —–*Mares dimicant inter se, quo valentior es
polleant pro sobole vivaciore». Tydligare kan ej denna sak uttryckas.
Redan tidigt under studentåren gjorde LlNNÉ anteckningar och
sammanställningar rörande de djur, som han iakttog inom
fäderneslandet, och år 1746 utgaf han ett samlingsverk häröfver under titeln
*Fauna Svecica». År 1761 utkom en andra upplaga. För studiet
af och kännedomen om vår inhemska djurvärld var detta synnerligen
betydelsefullt. Det väckte intresset ej blott hos naturforskaren ex
professo, utan äfven hos lekmannen och naturvännen, som härmed
fick ett compendium till stöd för sina amatörstudier och eggades att
inom sitt begränsade område göra iakttagelser och öka kunskapen.
Af senare generationers forskare utarbetades nya »faunor», och en
rik »faunistisk» litteratur uppblomstrade ej blott i Sverige utan i alla
länder, i hvilka zoologien omfattats med djupare intresse. Till all
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
