Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För att rätt förstå Linnés betydelse för den entomologiska
vetenskapens utveckling är det nödvändigt att taga noggrann kännedom
om den kunskap, man före hans tid ägde om insekterna och
leddjuren.
Den äldsta närmare kända framställning om insekterna i
allmänhet och några dithörande former lämnas af ARISTOTELES i hans
berömda arbete »Om djuren».1 De åsikter, som uttalas i detta
arbete, hafva varit utaf en sådan genomgripande betydelse för hela
den antika och medeltida kunskapen om djuren, att en utförligare
redogörelse för Aristoteles lära om insekterna är nödvändig för en
rätt uppfattning af de följande författarne.
ARISTOTELES indelade djuren i sådana med blod och utan blod;
till de senare hänföras insekterna (ta Svrojia). Dessa omfatta ej
allenast insekter i nutida mening utan äfven mångfotingar, spindeldjur,
en del lägre8 kräftdjur samt maskar. Insekterna definieras af
Aristoteles sålunda: »Insekter kallar jag alla sådana djur, som hafva
inskärningar å kroppen antingen på buksidan eller på ryggsidan eller
både på buksidan och ryggsidan och hos hvilka kroppen hvarken
är hård, benartad, eller mjuk, köttig, utan står midt emellan; ty deras
kropp är innan och utan lika hård.» Han tillägger vidare: »alla
insekter utan undantag hafva tre kroppsafdelningar; hufvudet, den
kroppsdel, som innehåller magsäcken och tarmen och för det tredje
den del, som ligger mellan båda och motsvarar bröstet och ryggen
hos andra djur.» Af detta tillägg skulle man kunna tro, att
Aristoteles uppfattat insekterna nästan på samma sätt, som nutida forskare,
men detta motsäges åter af andra yttranden och af de djur, som han
omtalar vid behandlingen af insekterna. Aristoteles arbete är ej
systematiskt utan snarare en lärobok i allmän zoologi samt behandlar
djuren från fyra olika synpunkter: i. djurens kroppsbyggnad (ana-
1 ta totoptal — De animalibus libri X. — Arbetet skrefs åtmin-
stone delvis under Aristoteles första vistelse i Athen 366—346 f. Chr.
9 De högre kräftdjuren bilda enligt Aristoteles en egen afdelning, malako-
straka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
