Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mycket stora, så att man ur ett enda sådant uttagit tre till fyra
ko-finer1 cellkakor. De samla ej förråd såsom bien utan ligga om
vintern i dvala; de flesta dö före vintern, men man vet ej med säkerhet
om alla dö. I deras bon finnes aldrig mer än en vise, under det
att hos bien ofta finnas flere, hvarigenom bisamhällena sönderdelas.
Om enstaka individer förirrat sig från boet, samla de sig vid någon
växt och bygga cellkakor, som man ofta påträffar lätt synliga, och
uppföda där en vise. När denna blifvit utkläckt, tager han svärmen
med sig och grundlägger ett bo (i jorden). Man känner ännu ej, hur
anthrenerna para sig, ej heller huru deras afkomma alstras.»
Det är uppenbart, att denna skildring afser en geting af släktet
Vespa, troligen vulgaris eller germanica, men det är också säkert,
att uppgiften, att dessa djur stundom bygga fria cellkakor ofvan jord,
beror på ett misstag och en förväxling med pappersgetingen {Polistes
galliens).
Den beskrifning, ARISTOTELES lämnar angående biets
lefnads-vanor, är synnerligt utförlig och intressant, men allt för lång att här
återgifvas. Den grundar sig tydligen på uppgifter och iakttagelser
af biodlare. Bland dylika uppgifter må omnämnas: vise, arbetsbin
och drönare betraktas såsom skilda arter, hvilka lefva tillsammans;
dock uttalas en förmodan, att bilarverna möjligen härstamma från
visen; dessutom omtalas några mystiska djur, som kallas tjufbin och
äfven skulle finnas i samhällena; arbetsbien hafva gadd, men drönarne
ej; vaxet beredes ur blommor; stoppvaxet af utsvettningar på träd;
vax och bibröd bära arbetsbien vid benen, honungen utspy de;
arbetsbien besöka hvarje gång blott ett slags blommor o. s. v.
I afseende på insekternas alstring lämnar Aristoteles uppgifter,
som sedermera under 2000 år troddes af lärda och olärda och utan
kritik upprepades och spriddes i alla skrifter i naturalhistoria. Jag
syftar härvid på läran om insekternas uralstring (generatio spontanea
eller aequivoca) ur i förruttnelse eller jäsning varande organiska ämnen.
Ur dy och slamm, ur förmultnande växtämnen, ur sjukliga knölar
(galler) på lefvande växter, i svampar, ur ruttnande kött, i skämda
matvaror, i bölder på lefvande djur, af djurs utdunstning, ja af
himmelens dagg m. m. uppkommo enligt denna lära insekterna eller deras
larver, utan att på något sätt härstamma från föregående djur af
samma slag.
Denna trossats, som ännu i dag mångenstädes kvarlefver i
folktron, ja, ej ens torde vara fullt utrotad bland de högre bildade, har
1 Ett grekiskt mått, utgörande ungefär 370 kub.-tum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
