Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arbete såsom vanligt under medeltiden i hufvudsak återger, hvad
föregående författare skrifvit om insekterna, innehåller det äfven flere
uppgifter, som synas härstamma från författarens egna i naturengjorda
iakttagelser. Så t. ex. beskrifves biets honungsmage och meddelas,
att myror ej hitta hem, om de beiöfvas sina antenner, hvaraf draget
den slutsatsen, att antennerna äro säte för ett för myrorna viktigt
«inne, hvaremot synen anses spela en mindre rol i deras lif. Alberts
arbete om djuren har aldrig blifvit grundligt studeradt och granskadt
af någon entomolog och torde för de flesta af dessa vara alldeles
okändt Detta beror delvis därpå, att detsamma nästan endast
föreligger i dyrbara och numera mycket sällsynta upplagor från slutet af
1400-talet. En bearbetning af Albert den stores uppgifter om
insekterna skulle därföre vara af stort historiskt intresse, men kan af
naturliga skäl här ej äga rum.
Af öfriga medeltida författare, som i sina arbeten tala om in*
-sekterna må här endast omnämnas: VINCENTIUS BELLOVACENSIS (d.
orokr. 1264), som författat en encyklopedi (»Speculum majus
tripartitum»), hvaruti inemot 50 insekter mer eller mindre utförligt
behandlas; de upptagas utan systematisk ordning och hvad om dem
säges, anföres såsom citat från andra författare; Conrad von
Megen-berg (kanonikus i Regensburg, d. 1374), som skref den äldsta kända
-bok på tyska språket om naturen (Das Buch der Natur); denna är
•en öfversättning och bearbetning af ett aldrig tryckt latinskt verk af
Thomas Cantipratanus och redogör i populär form för omkring
30 olika insekters lefnadssätt, och Johann VON Cuba, som lefde i
slutet af 1400-talet och i ett på sin tid mycket läst arbete »Ortus
sanitatis» (tryckt första gången omkring 1470) gaf sin samtid en med
illustrationer försedd naturalhistoria; djuren indelas i landtdjur
(animalia), fåglar (aves) och vattendjur (pisces); till landtdjur räknas
förutom däggdjur, ormar m. fl. äfven alla vinglösa insekter samt
spindlar; till fåglarne hänföras alla vingade insekter samt till vattendjuren
kräftdjur och vatteninsekter; insekterna behandlas utan all ordning
inblandade bland ryggradsdjuren; figurerna äro mycket dåliga och
texten består till största delen af fabler. Ehuru detta arbete således
saknar all vetenskaplig betydelse och i det afseende är vida
underlägset dc här ofvan omtalade arbetena, har det dock här blifvit
om-nämndt, enär det är det äldsta illustrerade arbete, som behandlar
insekterna.
I och med den nyare tidens ingång började äfven
insektkänne-■domen att få nytt uppsving. Början gjordes därigenom, att känne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
