Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han nu, att samma larv kan alstra än en verklig fjäril, än ett
fullkomligt annat vinglöst djur och än en fluga. Han har således ej en
aning om, att här är fråga om den vingade hanen och den vinglösa
honan af en och samma art eller att »flugan» är en parasitstekel, som
dödat fjärilpuppan och utbildat sig på dess bekostnad.
I början af 1600-talet gjordes i Holland en uppfinning, somblef
af den största betydelse för naturforskningen och ej minst for
entomologien. De gamle författarena klaga ofta öfver svårigheten att
studera insekterna på grund af deras obetydliga storlek. Genom
förstoringsglasets och mikroskopets upptäckt och allt fortgående
förbättring blef denna svårighet undanröjd, och möjlighet fanns att
noggrant studera äfven de minsta insekternas byggnad.
En hel mängd forskare böljade också snart att i mikroskopet
studera insekternas yttre och inre byggnad. Några såsom R. HOOKE
(f. 1635, d. 1702), Griendel von Ach och Ph. Bonanni (f. 1638,
d. 1725) undersöka och afbilda alla möjliga ting ur alla naturens
riken och bland dessa äfven insekter, och betrakta dem snarare från
kuriositetens än från vetenskapens synpunkt.
Andra såsom Marcello Malpighi (f. 1628, d. 1694)1 och
Antony Leeuwenhoek (f. 1632, d. 1723) använda mikroskopet för
systematiska studier öfver insekternas byggnad och äro därföre
insektanatomiens grundläggare.
Ehuru 1600-talets mikroskopister och insektanatomer ej själfva
försökt att använda sina iakttagelser för att åstadkomma en bättre
uppfattning af insekternas systematik och inbördes frändskap utan i
det fallet åtminstone delvis blifvit kvarstående på en föråldrad
ståndpunkt (Bonanni försvarar år 1695 ännu varmt och fyndigt den
Ari-stoteliska läran om insekternas uralstring), hafva deras upptäckter
dock indirekt varit af största betydelse för efter dem kommande
sy-stematici och särskildt för Linné.
Ännu år 1627 var den från forntiden ärfda tron på insekternas
uralstring så oomtvistad, att den annars skarpsynte Baco af Verulam
då skrifver: »Vi begagna för korthetens skull alltid ordet insekt, då
vi vilja beteckna de djur, som alstras ur förruttnande ämnen.»
I midten af 1600-talet utgaf W. Harvey (f. 1578, d. 1658),
blodomloppets berömda upptäckare, ett arbete om djurens alstring, däruti
han kraftigt häfdar, att alla djur uppkomma ur ett ägg, men tillika
1 Malpighis arbete »Dissertatio epistolica de Bombyce» Londini 1669, 4:0, är
det äldsta verk vi äga öfver en insekts inre byggnad och för sin tid synnerligt
utmärkt. — Äfven hans skrift om gallbildningar (De gallis) är af stort intresse för
entomologer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
