Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
familjen Cleridae samt några arter af andra grupper; i det andra
förenar Linné de egentliga lössen med de till det yttre snarlika
pels-ätame (Mallophaga).
Genom sina med snillets intuition uppfattade och i fa ord skarpt
kännetecknade släkten har Linné lagt grunden till de naturliga
familjerna bland leddjuren. Omfattningen af detta hans arbete framgår
däraf, att släktena i tolfte upplagan äro till antalet 86, hvartill
ytterligare komma två (Diopsis och Paussus) beskrifna 1775 i »Bigae
Insectorum». Dessutom bör tilläggas, att flere af hans släkten äro
af-delade i underafdelningar, som oftast äfven de motsvara naturliga
familjer eller underfamiljer. Såsom ett exempel härpå kan Linnés
stora släkte Gryllus tjäna. I sin helhet motsvarar det alla de
rätvingar, som hafva hoppben (= Orthoptera saltatoria). Det indelas af
Linné i fem undersläkten: Acrida (= en grupp bland gräshopporna);
Bulla (= ett par andra grupper af gräshopporna); Acheta (= syrsor);
Te trigonia (= vårtbitare) och Locusta (= gräshoppor, förutom dem,
som hänförts till Acrida och Bulla).
I de äldre1 upplagorna af Systema Naturae behandlar Linné
endast insekternas ordningar och släkten samt anför endast en och annan
art såsom exempel vid hvarje släkte.
Linnés äldsta beskrifningar öfver insektarter återfinnas i
Animalia per Sueciam observata (1736),2 i Flora Lapponica (1737), i
första bandet af K. Vetenskapsakademiens Handlingar (1739), i
Öländska och Gotländska resan (1745) samt isynnerhet i första upplagan
af Fauna Suecia (1746). I sistnämnda arbete äro ej mindre än 931
svenska leddjur för första gången vetenskapligt beskrifna. Flere af
dessa voro visserligen förut kända från andra länder genom
afbild-ningar eller genom redogörelser för deras lefnadsvanor, men ytterst
fa af dem voro förut på ett tillfredsställande sätt beskrifna. I de
här anförda arbetena betecknas arterna ännu, liksom hos Rajus, genom
en till släktnamnet fogad kort beskrifning. Detsamma gäller de arter,
som beskrifvas i Museum Adolpho Fredericianum (1746), i Västgöta
Resan (1747), i Surinamensia Grilliana (1748), i Skånska resan (1751),
samt i några andra under dessa år i Vetenskapsakademiens
Handlingar tryckta uppsatser.
1 Ed. 1. 1735; Ed. 2. 1740; Ed. 4. 1744 och Ed. 6. 1748.
2 Den äldsta förteckning öfver Sveriges djurformer och således en förelöpare
till Fauna Suecica. Upptager 819 arter, hvaraf 297 tillhöra ryggradsdjuren, 464
leddjuren och 53 de öfriga ryggradslösa djuren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
