Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De tropiska länder, frän hvilka de flesta insekter, som Linné
beskrifvit, härstamma, äro: i Asien: Amboina, Java och södra Kina;
i Afrika: de holländska kolonierna i öfre Guinea samt Kaplandet; i
Amerika: Surinam. Härtill komma några nordamerikanska arter sända
af D. Garden eller hemförda af P. Kalm (f. 1713, d. 1779),
Has-SELQUISTS samlingar från Syrien och Palaestina samt några arter från
Algeriet och Marocco. Från öfriga icke europeiska länder kände
Linné inga eller endast enstaka arter.
Drottning Lovisa Ulrikas samling skänktes 1803 af konung
Gustaf IV Adolf till Uppsala universitet, där den ännu förvaras såsom
ett af dess värdefullaste Linnéminnen.
I anslutning till sin systematiska bearbetning af leddjuren har
Linné äfven lämnat viktiga bidrag till dessa djurs morfologi och
skapat en fast terminologi för leddjurens viktigaste kroppsdelar.
Han har insett, att täckvingarna hos skalbaggar, rätvingar och
stinkflyn ej äro annat än mer eller mindre förändrande framvingar
och anser således, att dessa insekter hafva fyra och ej blott två
vingar. Han har äfvenledes riktigt uppfattat alla de med hvarandra
homologa, men till det yttre sä olika sprötlika organen å leddjurens
hufvud såsom antenner. Han har infört benämningen palper och
beskrifvit dessa organs byggnad hos talrika insekter. Han har vidare
påpekat att svangkolfvama (halteres) äro organ, som uteslutande
tillkomma tvåvingarna, och uttalat den förmodan, att de vore homologa
med bakvingama hos andra insekter. Den utförligaste framställningen
af Linné rörande insekternas kroppsbyggnad återfinnes i
»Fundamenta Entomologiaet (1767).
I olikhet med talrika författare både före och efteråt framhåller
Linné skarpt, att man ej känner en insekt förr än man äfven har
reda på och beskrifvit dess utvecklingsstadier. Han beklagar därföre
också djupt, att så litet eller intet var kändt om de exotiska
insekternas utveckling samt framhåller, hvilket oerhördt fält, som i det
hänseendet låg obearbetadt för kommande forskare. När
utvecklingsstadierna äro kända, lämnar Linné upplysningar därom och beskrifver
dem. Äfven om Linnés af annat arbete hårdt anlitade tid ej
med-gaf, att han själf i vidsträcktare mån ägnade sig åt det tidsödande
studiet af insekternas förvandlingar, så äga vi dock flere viktiga
bidrag af honom till kännedom om insekternas utvecklingshistoria. Bland
dylika må anföras beskrifningen på larven och puppan af Lytnexylon
navale i Vestgöta resan, larven till *Chrysomela betulae*, * Chrysomela
nymphceoe*, * Tenthredo* (Allantus) scrophularice m. fl. i Fauna Suecica.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
