Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
göras hemtamde och vårdas till örternas rensning. Den Cimex1, som
är nämnd vid botaniska exkursionerna och uppäter insekter, torde
kanske kunna utrota vägglöss, hvilket vore värdt att försökas. Det
vore visst en god sak, om någon rofinsekt, som utrotar vägglössen,
kunde påfinnas, ty de inficiera nu snart sagdt de mästa hus». Samma
tanke återfinnes äfven i Linnés afhandling: »Hvartill duger det». (1753).
I samma föreläsningar yttrar Linné om den för sparrisen
skadliga skalbaggen Crioceris aspara&i L.: »Gör dem i Hamburg ganska
stor skada. Ikring staden äro där ganska präktiga trädgårdar, i hvilka
äro en myckenhet sparrissängar. De hafva där en gång fltt fröen
ifrån Ryssland, som skulle vara så extra goda, men med dem kom
denna Chrysomela, som äter upp sparrisen, så snart den kommer upp
ur jorden; således är allt deras besvär och kostnad fåfäng, så länge
denna håller sig däromkring och skulle Hamburg säkert ge ett stort
praemium till den, som kunde uppgifva något sätt att utrota denna.
Man ser häraf hvad försiktighet bör brukas, när man
för-skrifver sig sädesslag från främmande orter».
Vådan af att i landet införa och sprida för kulturväxterna
skadliga insektarter har således ej varit obekant för Linné.
På flere ställen anför Linné medel, som kunna användas mot
särskilda skadedjur. Utrymmet tillåter oss ej att här närmare ingå
på denna fråga. Den därför intresserade hänvisas bland annat till
afhandlingen om »Naturalhistoriens nytta i den allmänna hushållningen.»3
Den nytta insekterna kunna göra människan har ock af Linné
flerstädes blifvit framhållen. Han har skrifvit om deras användning
såsom läkemedel, såsom färgämnen, såsom föda för högre djur o. s, v.
Af anteckningar efter Linnés föreläsningar öfver insekterna
såväl 1752 som 1755 framgår, att Linné verkligen haft en aning om
insektvärldens betydelse för växternas befruktning, ehuru han så vidt
jag kunnat finna, märkligt nog, aldrig närmare ingått på denna fråga
i sina tryckta arbeten.
Då det hittills varit okändt, att Linné på sitt sätt varit en
föregångare till K. SPRENGEL, kan det varå skäl att här anföra Linnés
uttalanden i detta ämne. Om en skalbagge af släktet Scarabaeus
säger han: »Denna samlar väl honung af örterne, men under det
han så går och välter i blommorna, rör han på stamina, så att mjölet,
pollen, faller på pistillen och således hjälper till faecundation» och
om en annan skalbagge, Catheretes pulicarius L.: Ȁr lik en loppa
1 Rcduvius personatus L. Den här uttalade förhoppningen bekräftas
sedermera i Fauna Sucica, 2:a uppl. s. 252.
* Usus historire naturalis in vita communi. Upsalix. 1766, 4:0 p. 27.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
