Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och med tiden den diupaste penetration; desse äro just sådaneT
som böra utwäljas, fast de ei doga i begynnelsen.
Här på har man oändeliga exempel, at de slätaste Diäcknar
blifwit de lärdaste män, och de dumbaste barn de qwickaste karlar,
samt vice versa. Utom alt detta tractéras wid scholarne allenast
latinska språket och elementa, för hwilka få kunna winna smak;
men wid Academierne helt annat, nemligen sciencer; kan allså
ingen säga förut, om ei en Diäckne, som warit trög wid scholen
uti elementis, torde blifwa den störste Mechanicus, Physicus etc.
Faculteten finner äfwen swårighet wid Fältskiärs Gossars och
Gesällers ankomst til Academien, dem man skulle tycka ei böra
förnäkas wid Academierne få studera Medicinen, Anatomien,
Bota-niquen etc., fast de uti humanioribus ei skulle hafwa de nödige
partier, hälst som inlendska Fältskiärs Geseller hos os saknas nog
wid Barberstugorna och Armeen, som offta ei kunna för penningar
utifrån inkomma, och de för dem så omistelige delar Anatomie
och Botanique torde ei så lätt på andra ställen ärnås som wid
academien.
Hwad Examina för dem, som skola få honores, angår, håller
Faculteten för sin debi så mycket mera onödigt omorda, som hon
är fulleligen säker, at denna saken henne ingalunda rörer, emedan
de härtils i Upsala promoverade Doctores Medicinae, åtminstone af
de närwarande Facultetens ledamöter, äro sådane, att de, en och
hwar, med all distinction kunna gå och giälla för wärdiga Doctorer.
Faculteten håller ock före, att det är och bör wara hennes
skyldighet, som aldra strängast examinera inlendska promovendos,
emedan härpå dependerar så mångas lif och wålfärd; däräst icke
utlendske skulle komma hit til Academierne, då man med dem
aldeles kunde förfara, såsom Frantsoserne, Hollendare och Tyskar
giordt härtils, när wåra eller andra nationer til dem ankommit, at
söka honores.
Man fruchtar allenast, om examina skulle anställas publice,
det flere torde resa ut at antaga graden, och hålla för långt lättare
sak, at en gång sielfwa wid hemkomsten praesidera än at exponera
sig flere gånger uti äfwentyrligare prof. Dessutom torde en sådan
förordning för litet blifwa wärkstäld, som den hwilken biuder at
ingen må i Stockholm practicera, som utomlands tagit graden, förr
än han i Collegio medico blifwit examinerad.- Utom det at man ei
ser, huru saken kan remidieras dermed at publique examina
anställas: ty där någon Professor skulle wara så förgäten af sin Ed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
