- Project Runeberg -  Bref och Skrifvelser af och till Carl von Linné / Första afdelningen. Del I. Skrifvelser till offentliga myndigheter och till Kungl. Vetenskapssocieteten i Upsala /
25

(1907-1943) [MARC] Author: Carl von Linné, Teodor Magnus Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

med nya docentes, ej med Hortis academicis, ej för discentes,
hwilkom det skulle blifwa alt för swårt sig uppehålla på et annat
ställe, endast för at lära Botaniquen.

I Upsala är gamal acadernisk trägård; i Lund är en skiön
academisk trägård; i Åbo är plats där til, men om der äro örter
och wäxter i trägårdarne, el:r docentes Botaniquen kunna, som sig
bör, och lära, wet iag ej.

Nu, fast wore trägårds platsen aldrig så god, trägårds mästaren
aldrig så färdig, trägårdarne aldrig så proppade med wäxter och
Professoren sielfwe Aesculapius, wore dessa dock föga nyttiga för
riket, om ej discentes woro ömnoga, som all denna kunskapen
sedermera kunna utsprida öfwer hela landet.

Wid Academierna war på min tid och wid wissa epocher
wissa sciencer i mode och flor. En tid måste alla studenter förstå
Historien, om de skulle få conditioner och blifwa achtade; en tid
galt endast Metaphysiquen, så högt som nu, Gudi lof, Mathesis.

En god Professor giör mycket at kunna persvadera auditores,
doch mindre om de andra docentes, som hafwa inspeetionen öfwer
discentes, afråda ungdomen ifrån sådane kunskaper, som hafwa
namn af blotta curieuxiteter emedan de sielfwa ej weta nyttan.

Ingen ting kan drifwa så snart och fort någon sak som belöning,
fast wore det ofta til blotta hedren, altså

Om de som skulle blifwa Magistri ej tilsläptes för än de
för-stodo Botaniquen eller om de som förstodo den hade någon
praerogatio til säte, stipendier, conditioner &c.

eller om allenast 12 stipendier blefwo tildelte af Stipendiis
- regiis åt dem, som måst lagt sig på Botaniquen och deruti wore
kiäckast, såsom här tils de fåt, hwilcka bäst kunnat spela och
warit i capellet (hwarmed staten ej graverades) eller något dylikt,
wore iag säker at denna wettenskapen på någre åhr skulle wara
kring riket spridd, ty ingen wettenskap gifwer mera nöije åt den
henne förstår, ingen handleder til flere nyttiga försök för riket, och
hon har ingen sig förhatelig, mehra än enda okunnogheten.

Wid föreläsningarne och upwisandet af örterna, håller iag doch
före ej wara nog at efter gambla trallen uprächna 365 dygder
(: ofta så många osanningar:) efter böcker, utan må hwar och en
wisa örtens namn, rätta kiänne märken, rummet hwar hon wäxer,
och dår efter huru hon bör cultiveras, des utwalda nytta i
medicinen; hwad delar bewaras på apothequen, hwad prmparat deraf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:25:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linnebref/1-1/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free